Stockholms Fria

Misshandlade kvinnor slussas runt till dyra boenden

Kvinnojourer i Stockholms län är fullbelagda och tvingas säga nej till misshandlade kvinnor som vill ha hjälp med skyddat boende. Kvinnorna slussas då vidare genom olika instanser tills de slutligen får skydd på ett privat och dyrbart alternativ.

Allt fler söker hjälp på länets kvinnojourer men många får ingen plats på de skyddade boenden som kvinnojourerna driver. Det visar en rundringning som Radio Stockholm har gjort. På kvinnojouren Annfrid i Södertälje har antalet hjälpsökande kvinnor ökat med 65 procent på bara ett år.

– Vi har inte analyserat vad den stora ökningen beror på, vi har nog med att försöka hjälpa kvinnorna, säger jourkvinnan Silva Ohaniss på Annfrid.

Rundringningen visar också att situationen på kvinnojouren Annfrid inte är unik. Antalet skyddsbehövande kvinnor har ökat även på andra kvinnojourer i länet.

– Dessutom söker fler kvinnor skyddat boende under sommaren, säger Gunilla Westny, ordföranden för Roks, riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.

Hon berättar att det är lättare för kvinnor att lämna sina misshandlade män under sommaren när barnen är lediga från skolan. Och Gunilla Westny vet vad hon pratar om. Innan hon blev vald till Roks ordförande i april hade hon under 13 år arbetat på en kvinnojour i Norrköping.

– Det är en myt att kvinnomisshandeln ökar under sommaren. Män som slår gör det oavsett årstid, säger Gunilla Westny.

Radio Stockholms rundringning visar också att kvinnojourer tvingas säga nej till kvinnor som söker skydd från en misshandlande man. På kvinnnojouren i Solna har man tvingats avfärda 49 kvinnor sedan årsskiftet och i Stockholm 21 kvinnor bara i juli.

– Vi försöker alltid hitta platser på andra kvinnojourer men särskilt under sommaren är det svårt. Då tvingas vi neka kvinnor hjälp, säger Gunilla Westny.

Gunilla Westny säger att det är kommunernas socialtjänst som har det yttersta ansvaret för att skydda kvinnor från mäns våld. Det är också från kommunerna kvinnojourer får pengar till sin verksamhet. Bara i Stockholm, Göteborg och Malmö finns kommunala kvinnojourer. Men även där är det fullt:

– Vi har tvingats säga nej till 20 kvinnor i juni och lika många i juli. Vi vet inte vart de har tagit vägen, säger Inga-Britt Lindborg på Kriscentrum för kvinnor, Stockholms kommunala kvinnojour.

När Kriscentrum för kvinnor inte kan erbjuda ett skyddat boende slussas kvinnorna vidare till socialjouren som kan ge en natt på ett hotell. Därefter är det socialtjänstens stadsdelsförvaltning som ska avgöra vilket skydd kvinnan kan få.

– I Stockholm finns det även privata aktörer som kan ge kvinnor skydd om det är överbelagt på jourerna, till exempel på Ersta Fristad, KrisTina som drivs av Attendo Care och stiftelsen Alla kvinnors värn, säger Maj-Stina Samuelsson, enhetschef på socialjouren.

Sådana lösningar är inte billiga. På Attendo Care berättar föreståndaren Anastasia von Zweigbergk att det kostar kommunen mellan 1 000 och 1 500 kronor per dygn för att ge en kvinna ett skyddat boende, beroende på om kommunen har ett kontrakt med företaget eller ej. Har kvinnan dessutom barn över ett år, kostar det mellan 1 000 och 1 400 kronor per dygn.

– Socialtjänsten betalar 350 kronor per dygn för en kvinna i skyddat boende hos oss. Har hon barn betalar de ytterligare 100 kronor för det, säger Berit Lindvall, ordförande för kvinnojouren i Solna.

Men socialtjänsten är tvungen att bereda kvinnor som utsätts för våld i en nära relation ett skyddat boende enligt socialtjänstlagen, oavsett vad det kostar. I socialtjänstlagen 11 kapitel 5 § står det:

”Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp.

Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp.”

– Kommunerna måste se över behovet av skyddande boenden. Med mer resurser till kvinnojourer skulle vi slippa avfärda hjälpsökande kvinnor och kvinnorna skulle slippa slussas runt i all oändlighet till dess de får det skydd de behöver. Dessutom blir det billigare för samhället, säger Gunilla Westny.

Fotnot: Efter Radio Stockholms rundringning har Länsstyrelserna fått i uppdrag att i höst kontrollera hur kommunerna sköter sina skyldigheter mot kvinnor och barn som blivit utsatta för våld. I Stockholm ska åtta kommuner granskas. Vilka de blir ska Socialstyrelsen bestämma. De ska också sammanställa resultaten, uppger Radio Stockholm.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Jag hoppas att jag kan vara en förebild”

Hon är det första kvinnliga kommunalrådet i Åsele. Och det yngsta. Linnéa Lindbergbrinner för landsbygdsfrågor med fokus på att ge ungdomar inflytande och mod att våga stanna kvar.

Landets Fria

Folkomröstning klubbad – men frågetecken kvarstår

Doroteaupproret

Det blir en folkomröstning i landstinget om neddragningarna i vården i Västerbotten. Men när den ska ske och vad som ska stå på valsedlarna är ännu oklart. Frilansjournalisten Karin Svanebro bevakade tisdagens fullmäktigedebatt i Umeå.

Fria Tidningen

© 2025 Fria.Nu