"Opinionsras i SIFO

Till Ps och övriga för kännedom

A. Varför?

Så var vi nere kring 4%-strecket

igen. Det har varit ett långt och mödosamt

arbete att klättra upp en bit

ovanför. Vi har försökt att bredda

partiet och få fler sympatisörer från

bl.a. vilsna vänsterväljare. Vi har

haft en mer förankrad och genomtänkt

strategi än tidigare. Vi har under

lång tid också försökt arbeta

mer professionellt gentemot media.

Vintern och våren 2005 har därför

gett oss de högsta opinionssiffrorna

på många år. För två månader sedan

hade vi över 6% i alla mätningar,

6,5% i SIFO och i början på april

7,1% i Demoskop. Men det gick

fort ner igen.

SIFO-mätningen är i huvudsak

gjord under och efter partikongressen

i Gävle.

Det är viktigt att göra en riktig

analys i ett läge som detta. Risken

är stor att man agerar fel. Jag ska gå

igenom några möjliga förklaringar.

1. Blockpolitiken cementeras. När

blockpolitiken hårdnar så brukar vi

tappa väljare. Vi upplevs av många

som otydliga när det gäller regeringsfrågan

och vänster-höger. Problemet

med denna förklaring är att

vi det senaste året lagt upp en strategi

som synts väl i media och som

innebär att vi tydligare tar ställning.

Varje gång diskussionen varit uppe

kring regeringsfrågan och samarbetet

med s det senaste året har vi faktiskt

ökat i opinionen. Inte troligt.

2. En högerkantring. Tidigare har v

och s tappat medan borgarna vunnit.

Nu drabbar det också oss. Möjligt,

men varför skulle det påverka

oss nu och inte tidigare under året?

Ja, kanske för att högervinden ökar

nu.

3. Fi. Feministiskt initiativ kan dra

väljare från oss. I SIFO får de 2,5%

och en mindre ökning. Sannolikt

har det påverkat oss något.

4. Bensinpriset. De kraftiga höjningarna

av bensin- och dieselpriset

i vinter skadar oss. Många människor

identifierar oss med höjda bensinskatter

mer än något annat. En

fråga som inte diskuteras så mycket

i media men som lever starkt bland

människor, (även miljöpartiväljare)

trots att det tycks vara svårt att förstå

för en del storstadsbor. Till detta

ska läggas bilindustrins smutsiga

reklamkampanj mot oss på samma

tema. Sannolikt påverkar detta.

5. Kongressen. Vi hade en relativt

bra media de första dagarna av kongressen.

Konflikt i frågan kring

gröna kvinnor. Mot slutet blev besluten

alltmer underliga för en bred

allmänhet. Förbjud cirkus, avköna

personnummer och att man ska

kunna välja kön och namn är frågor

som av många upplevs som extremt

perifera eller bara konstiga. Men de

tunga besluten där partistyrelsen

fick stryk eller gav med sig, och

som påverkar debatten och bilden

av oss i större utsträckning, är medborgarlön

och att avskaffa räntan.

De två frågorna kommer att hänga

kvar och förfölja oss under lång tid.

Det är också möjligt att vi förlorar

på att människor själva kan se kongressen,

hur vi ser ut, vad vi säger

och hur vi beter oss. Ett exempel är

Merete Kapstads inlägg om medborgarlön

som cirkulerar i många

media och som många reagerat på

(också jag). Sannolikt men kan inte

ha gett full effekt i mätningen.

B. Vad är problemet?

Ett problem i sammanhanget är att

det finns en risk för att trenden fortsätter

nedåt. Om det är så att vi upplevts

som stolliga och verklighetsfrämmande

efter kongressen så är

risken stor att det sätter sig och blir

värre eftersom de mest kritiska inläggen

i media kring exempelvis

ränte- och medborgarlönsfrågan

kommer nu efteråt. Dessutom kommer

Pers incident på Arlanda ovanpå

detta.

Strategiskt är det mycket allvarligt

om vi hamnar under 4% i några

mätningar. Borgerliga ledarsidor

kommer att lukta blod och se möjligheten

i att få en säker valseger

om vi hamnar utanför. Det betyder

att vi kommer ännu mer i skottgluggen.

Vi kan i värsta fall få en debatt

om en bortkastad röst. Alla de betongsossar

som tycker illa om vårt

samarbete får också vatten på sin

kvarn i frågan om att det är vansinne

att samarbeta med ett stolligt,

flummigt parti som mycket väl kan

åka ur riksdagen.

Vi behöver tvärtom bli ett större

parti med fler medlemmar och mer

resurser så vi kan ha ett hyggligt

kansli i varje län. Vi behöver också

bli större för att kunna genomföra

mer grön politik, både i kommuner,

landsting och riksdag.

C. Vad gör vi?

1. När det gäller Fi så gör vi nu vad

vi kan för att bli bättre. Det handlar

om att fortsätta inriktningen med ett

systematiskt och strukturerat jämställdhetsarbete.

2. Bensinpriset har vi ett gyllene

läge att få en vändning i som innebär

att det blir en vinnarfråga istället

för en förlorare. Jag anser att vi

behöver göra en stor satsning där vi

sätter hela riksdagsgruppen och ps i

arbete med att få ut idén med att vi

nu ska avveckla oljeberoendet,

minska sårbarheten, få kontroll

över vår situation, stabila priser, få

nya jobb i hela Sverige och en bättre

miljö o.s.v. Vi behöver snabbt ta

fram ett bra material och köra

kampanj i höst. Lyckas det så är

mycket vunnet inför valåret. Men

då kan vi inte driva frågan om några

nya skattehöjningar på bensin eller

diesel det närmaste året.

3. Medborgarlön. Vi måste ta fram

ett nytt underlag och förslag om hur

kongressbeslutet ska verkställas

och hur ett konkret förslag ska se ut.

Det är helt omöjligt att hantera frågan

utan att ha något intellektuellt

vettigt att ge våra förtroendevalda

och väljare i nästa års valrörelse.

Frågan brådskar och beslut bör fattas

nästa PS om hur arbetet ska gå

till.

4. Visionen om ett räntefritt samhälle.

Det här beslutet går tyvärr

inte att försvara. Varje försök innebär

att man hamnar i ett ännu värre

läge.

Man kan försöka skämta bort det

med att vi redan är nära en nollinflation

och extremt låg ränta men

det räcker inte när det blir allvar

mot erfarna journalister. För mig

känns det här oerhört jobbigt. Jag

har väldigt svårt att ljuga. Det är

också väl känt vad jag och partistyrelsen

i övrigt tycker. Problemet i

sak är att någon form av förbud mot

ränta knappast varken är önskvärt

eller möjligt. Där man har försökt

avskaffa räntan så har det lett till

mycket värre miljöproblem och resursslöseri.

Jag är öppen för förslag

om hur det ska hanteras.

5. Kongresserna. Vi behöver en ny

diskussion om kongresserna. Fler

och fler verkar anse att våra kongresser

är det mest odemokratiska

vi har. Jag har försökt hålla emot

och har bl.a. velat ha kvar kongresser

varje år, men det blir allt svårare?

Varför kommer t.ex. inte de som

är förtroendevalda i kommunerna

som ombud? Orkar de inte? Är det

bra att det ser ut som om det är ungdomarna

som styr de vuxna? Är det

bra att ombuden inte tycks ha förankrat

sina åsikter? Är det demokratiskt

att sitta och rösta igenom

ett partiprogram mening efter mening?

Vore det inte bättre att debattera

och rösta om principer och viktiga

vägval? Hur kommer det sig att

vi ständigt har en misstänksam och

negativ attityd i partiet där förtroendevalda

i riks av många öppet betraktas

som om de vore fascister,

trots att vi har en extremt öppen organisation

där alla har möjlighet att

delta? Det är klart att de som ser

den stämningen på TV måste undra.

6. Ett övergripande problem som

blivit tydligare verkar vara att

många inom mp, efter 25 år, inte

tycks förstå grundläggande fakta

som att ett parti behöver väljare och

att det är genom att skapa majoriteter

som man genomför politiken.

Jag uppfattar det som hände på

kongressen att partiet återigen distanserar

sig från väljarna och att

opinionen har stärkts som menar att

det inte är så viktigt att vi genomför

politiken.

Det tycks vara fler än tidigare

som är inne på vänsterns gamla linje

om att det viktigaste är att kritisera.