Vid en internundersökning av säkerhetspolisen upptäcktes att 91 hemligstämplade dokument försvunnit ur utrikesdepartementets arkiv. Som ansvarig ställdes stjärnskottet inom estnisk politik, den unga kvinnliga utrikesministern Kristiina Ojuland. Eftersom premiärminister Juhan Parts och utrikesminister Ojuland representerar var sitt av regeringspartierna drabbades landet av en större regeringskris. Den 12 februari tvingades Ojuland att avgå mot sin vilja.

Claes Levinsson, forskare på institutionen för Östeuropastudier vid Uppsala Universitet menar att konflikten hade kunnat lösas på ett smidigare sätt.

- De hade kunnat göra som flera svenska politiker gjort vid skandaler och gått ut och bett om ursäkt. Det är oerhört anmärkningsvärt att en premiärminister går till presidenten och ber honom avskeda utrikesministern, säger han.

Nu är regeringskriser förvisso inte ovanliga inom estnisk politik. Estlands inrikespolitik har sedan självständigheten varit präglad av instabilitet och snabbt föränderliga politiska vindar. Ändå skiljer sig den här krisen från de tidigare enligt Claes Levinsson.

- I tidigare fall har det framför allt handlat om missnöje i regeringskoalitionerna. Kriserna har uppstått i svaga regeringar. Den här gången är det annorlunda. Nu verkar det snarare vara personliga motsättningar mellan Ojuland och premiärminister Parts som ligger till grund för konflikten.

Estlands regering består sedan riksdagsvalet i mars 2003 av en koalition mellan de tre partierna Res Publica, Reformpartiet och Estlands Folkförbund. Premiärminister Juhan Parts kommer från det konservativa partiet Res Publica, som växte från idé till rikdagsparti på mindre än ett år. Partiet har av motståndare kallats populistiskt och lockat många missnöjda väljare.

Det har tidigare varit tal om att Res Publica skulle gå samman med sin koalitionspartner Reformpartiet, som Kristiina Ojuland är med i. Partierna ligger mycket nära varandra i sakfrågor, men enligt Levinsson kan regeringens hantering av fallet med de försvunna dokumenten tyda på att klyftan mellan de två partierna är djupare än man tidigare trott.

Res Publica har det senaste året gått kraftigt tillbaka i opinionsundersökningar och läget för oppositionen ser positivt ut inför kommande val. Även om Estland nu har fått en ny utrikesminister kan klyftan som skapats mellan Reformpartiet och Res Publica leda till att Estland får en ny regering vid valet år 2007.