Fria.Nu

Hälften av barnen med utländsk förälder är fattiga

Utländsk härkomst och om en förälder är ensamstående ökar risken markant för att barn ska växa upp i fattigdom. Och klyftorna mellan rika och fattiga förorter ökar. Det visar en ny rapport från Rädda Barnen.

Rädda barnens årsrapport om barnfattigdomen i Sverige visar att andelen fattiga barn har minskat sedan slutet av 1990-talet. Men samtidigt har klyftorna mellan olika grupper av barn ökat kraftigt.

- Med fattigdom menar vi dels familjer som lever på socialbidrag och dels familjer som kan men inte vill söka socialbidrag av olika anledningar, vars inkomster inte täcker SCBs norm för boende och konsumtion, förklarar Kalle Elofsson, projektledare för rapporten.

Risken att växa upp i fattigdom fyrdubblas om barnets föräldrar har en annan etnisk bakgrund än svensk. Växer barnet upp med en ensamstående förälder tredubblas risken ytterligare.

- Studien visar att vartannat barn med en ensamstående förälder och med utländsk bakgrund, lever under fattigdomsgränsen.

Bland barn med ensamstående föräldrar med svensk bakgrund var siffran 21,8 procent. Totalt lever 12,6 procent eller 242 000 av barnen i Sverige under fattigdomsgränsen, vilken är en siffra som har hållit sig nästan konstant under hela 2000-talet.

Men skillnaderna mellan landets kommuner är stora. Lomma utanför Malmö har lägst barnfattigdom med 4,3 procent, medan Malmö har den högsta med 31,6 procent. Landets tre storstäder hade alla en hög andel barn som lever i fattigdom.

Det fanns också stora variationer mellan stadsdelarna. Barnfattigdomen var lägst i Torslanda i Göteborg med 3,4 procent och högst i Rosengård i Malmö med 66,1 procent fattiga barn.

- Vi kan konstatera att klyftorna mellan barn i storstädernas förorter har ökat sedan början av år 1991. Då fanns det till exempel sju gånger så många fattiga barn i Rosengård som i Torslanda. År 2005 var skillnaden nästan 20 gånger så stor.

Rädda barnen har jämfört hur barnfattigdomen ser ut jämfört med år 1991, innan den ekonomiska krisen och 1997 då krisen hade sin kulmen. För barn som växer upp med två föräldrar med svensk bakgrund har de ekonomiska förutsättningarna blivit betydligt bättre jämfört med både år 1991 och 1997. Även barn till ensamstående har fått det bättre men inte i lika hög grad.

Men någon förbättring jämfört med 1991 kan inte noteras för barn i familjer där minst en förälder har utländsk bakgrund. Tvärt om.

- År 1991 levde 29,9 procent av dessa familjer under fattigdomsgränsen. Idag är siffran 31,5 procent. Vi kan konstatera att den ekonomiska integrationen tar väldigt lång tid bland invandrare.

Rädda Barnen överlämnar nu rapporten till regeringen och kräver en politisk analys över de alarmerande siffrorna och insatser som ska minska klyftorna.

- I barnkonventionen står det att alla barn har rätt till en skälig levnadsstandard. Den ska inte bero på vilken familj man föds i.

Med rapporten följer ändå tre konkreta krav. Man vill ändra skollagen så att det inte blir möjligt för skolorna att ta ut avgifter för klassresor eller dylikt. Varje avgift hur obetydlig den än kan verka kan få diskriminerande effekter för barn som lever i fattigdom, anser Rädda Barnen.

- Det är inte meningen att något barn ska tvingas sjukskriva sig när föräldrarna inte har råd att betala för en utflykt.

Detta krav ställs också direkt till kommunerna, som inte behöver invänta en ändring av skollagen.

- Vissa skolor är avgiftsfria, medan andra inte är det. Medvetandegraden om problemen är olika på skolorna och även i olika kommuner. Men det finns även fattiga barn i till exempel Vaxholm, som kanske blir ännu mer utpekade i en för övrigt rik kommun.

Det tredje kravet är att alla reformer ska analyseras ur ett barnperspektiv med ett extra fokus på hur det drabbar utsatta barnfamiljer, innan de genomförs.

- Görs inte det, kommer klyftorna att öka ytterligare.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Jag hoppas att jag kan vara en förebild”

Hon är det första kvinnliga kommunalrådet i Åsele. Och det yngsta. Linnéa Lindbergbrinner för landsbygdsfrågor med fokus på att ge ungdomar inflytande och mod att våga stanna kvar.

Landets Fria

Folkomröstning klubbad – men frågetecken kvarstår

Doroteaupproret

Det blir en folkomröstning i landstinget om neddragningarna i vården i Västerbotten. Men när den ska ske och vad som ska stå på valsedlarna är ännu oklart. Frilansjournalisten Karin Svanebro bevakade tisdagens fullmäktigedebatt i Umeå.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu