Igår släppte klimatberedningen sitt förslag till hur vi ska minska utsläppen av växthusgaser fram till sekelskiftet och med hur mycket jämfört med år 1990. Utredningen Svensk klimatpolitik ska ligga till grund för den klimatproposition som regeringen ska presentera i höst.

Klimatberedningen föreslår man att målet med en fyraprocentig minskning fram till år 2012 ska stå kvar. År 2020 ska utsläppen minskas med cirka 30 procent, beroende på vilka förslag i utredningen som antas. Och år 2050 ska växthusgaserna ha minskat med 75 - 90 procent för att förväntas sjunka till nära noll vid sekelskiftet.

Den tidigare oenigheten om hur mycket utsläppen ska minska fram till 2020 är löst. Då föreslog regeringspartierna en 30-procentig minskning medan oppositionen ville minska växthusgaserna med 40 procent.

- Beredningen har enats om de långsiktiga målen för klimatpolitiken och om en omfattande handlingsplan fram till år 2020, säger Hans Jonsson, ordförande i Klimatberedningen.

Men Svenska Naturskyddsföreningen tycker ändå att minskningstakten är för låg och varnar för att det kan få ekonomiska konsekvenser i framtiden.

- Det regeringen glömmer är att vi till syvende och sist måste minska utsläppen med 90 procent till år 2050, säger Svante Axelsson, generalsekreterare.

Han säger att för att nå dessa mål, kan Sverige tvingas ta till drastiska åtgärder som kan bli kostsamma. Det kan drabba svensk industri och välfärd efter år 2020, befarar han.

- En så låg minskningstakt försämrar den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Efter år 2020 tvingas de långsiktiga kostnaderna för klimatomställningen att drivas upp.

Svante Axelsson påpekar också att beredningen inte heller ser realistiskt på vilka krav EU kommer att ställa på Sverige i framtiden.

- Allt tyder på att EU ökar sitt mål till 30 procent och då kommer Sverige sannolikt att få högre krav, eftersom Sverige är ett av de länder som har potential att minska utsläppen mer än genomsnittet.

Svante Axelsson anser att utsläppen måste minska med minst 40 procent fram till 2020, för att inte konsekvenserna för framtida generationer ska bli för stora. Ändå välkomnar han många av de konkreta förslag som klimatberedningen har enats om.

Klimatberedningen föreslår bland annat högre skatt på bensin och diesel, utbyggnad av järnvägsnätet, att resebidrag kan ges oavsett transportslag och att skattebefria månadskort på kollektivtrafiken som löneförmån. Dessutom vill man se över flygplatsstödet som bara föreslås utgå till orter som saknar rimliga alternativ till flyget och ge stöd till utveckling av biogasdrift.

- Men det saknas kraftfulla styrmedel som påverkar nybilsförsäljningen. Med bilar som drar hälften så mycket blir milkostnaden rimlig även vid en dubblering av bränslepriset.