Sedan Jana Bernhard började läsa på Komvux i höstas har hon efterfrågat allt studiematerial på punktskriftspråket braille för att kunna få samma förutsättningar som sina studiekamrater i sina studier. Gång efter annan har hon fått nej.

– Läraren säger till mig att det får räcka med att lyssna på allt med hjälp av talsyntes, men det funkar inte så, säger Jana Bernhard som menar att punktskrift är mycket snabbare och lättare att orientera i än någon som läser högt.

Alla gravt synskadade och blinda ska kunna kommunicera med ett eget skriftspråk. Få som förlorar synen i vuxen ålder får en ordentlig utbildning i punktskrift menar SRF och att få lära sig punktskrift är ingen rättighet i svensk lag vilket resulterar i att många som lärt sig läsa och skriva svartskrift och senare förlorar synen ofta även går miste om ett fungerande skriftspråk. Då är ett studiematerial på punktskrift när det efterfrågas oerhört viktig, menar SRF.

Men okunskapen om hur man undervisar synskadade är stor tycker Jana Bernhard.

– Punktskrift för lärare är bara konstiga prickar, och då ska vi komma ihåg att detta är en klass där det enbart går elever med olika typer av funktionsvariation och där jag hela tiden antecknar i braille, säger Jana Bernhard. Hon tillägger att hon tycker att man borde kunna förvänta sig mer, något förbundsordförande på Synskadades riksförbund, Håkan Thomsson håller med om.

– Det låter ju väldigt konstigt, det är ju ingen annan som behöver fixa sitt eget material. Jag förstår inte hur de resonerar, de måste ju ta ansvar för alla sina elever. De kan ju få stöd om de vill hos Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Och det menar rektor för vuxenutbildningen Särvux Kerstin Lindecrantz att de också får.

– Vi samverkar hela tiden med Specialpedagogiska skolmyndigheten och syncentralen och har policies om att alla elever ska få det stöd man behöver, berättar hon.

Men hur ställer du dig till kritiken eleven i detta fallet framför?

– Jag kan inte säga mer än att det verkar som att lärare och elev i detta fallet har väldigt olika uppfattning om vad som har hänt, svarar Kerstin Lindectrantz.

Enligt skollagen har alla rätt att gå i skolan och i grundskolan och Komvux är det skolans ansvar att se till att alla elever har det underlag de behöver för att kunna bedriva studier. När det gäller punktskrift så beställs skolmaterialet hos Specialpedagogiska skolmyndigheten och kostar inte mer än vanligt skolmaterial. Men Jana Bernhard menar att hon istället blivit ombedd att själv kontakta myndigheten och få studiematerialet översatt.

– Det låter inte klokt tycker jag, säger Synskadades riksförbunds jurist Leif Jeppsson. Det är dock en juridisk gråzon då punktskrift inte är ett erkänt skriftspråk och skollagen är väldigt allmänt hållen, förklarar han.

– Men man kan göra en anmälan till skolinspektionen och hävda att man inte kan studera på samma villkor som andra om man inte får samma tillgång till studiematerial.

Rent praktiskt menar Jana Bernhard att detta har fått stora konsekvenser för henne.

– All min fritid går åt till att försöka komma ikapp studierna – det är inte rimligt. Jag vet vad jag har för rättigheter, jag kan bara inte få skolan att förstå det, säger hon.

– Vi vill självklart jobba vidare utifrån de önskemål hon har, och kommer nu diskutera vidare med henne om vad som krävs på ett tydligare sätt, avslutar rektor Kerstin Lindectrantz.