Krigande kvinnor på medeltiden
Arkivarien och författaren Stefan Högberg är aktuell med en bok om medeltidens kvinnor samt en föreläsningsserie på Forsviks bruk på samma tema. Fria pratar en stund med honom om makt, krig och jämställdhet genom historien.
Medeltiden är ofta på tapeten när det kommer till historiska filmer, böcker och tv-serier. Inte minst har sex år av aldrig dalande popularitet hos serien Game of Thrones visat detta med all önskvärd tydlighet. Men hur väl stämmer bilden av kvinnorna som rätt mäktiga under fejk-medeltiden med den verkliga medeltidens kvinnor? Ganska väl, menar arkivarien och författaren Stefan Högberg.
– Det var inte nödvändigtvis mer jämställt under medeltiden, men kvinnor kunde deltaga på andra sätt. Ett exempel på detta är att titta på hur samhället i mångt och mycket vilade i händerna på mäktiga familjer. Om fadern då skulle dö eller bli fängslad så var någon annan tvungen att ta över efter honom. Ofta var det då bara hustrun eller modern till stormannen som kunde göra det. Man kunde inte ta in en man från en annan familj med andra lojaliteter. Däri ligger en paradox; kvinnorna får en stark maktposition, men inte jämställdhet, säger Stefan Högberg.
Han har intresserat sig för medeltidens kvinnor sedan han började studera historia vid Göteborgs universitet under 1990-talet, då han märkte en tydlig kunskapslucka i historieskrivningen. Kvinnorna var utelämnande. Men ju mer han studerade historia, desto tydligare blev det att kvinnorna hade en självklar roll i medeltidens utformning.
– Samhället under medeltiden var överlag våldsamt. Ett talande exempel är hur man pratar om saker i militära termer. Till exempel beskrevs nunnor som ”en armé som för krig mot satan”. Man kan tycka att nunnor är en ganska fredlig grupp, men även där får man in krig och våld. Vidare så är medeltiden en tid då väldigt få härskare har ekonomiska resurser till att underhålla stora arméer med. Till skillnad från både tidigare och senare i historien. Det blir fler mindre krigarband som drar runt under medeltiden. Emellanåt möts stora arméer, men man vågar sällan riskera fältslag. Man för snarare hellre krig kring befästa punkter, belägringar och liknande, säger Stefan Högberg.
Han fortsätter:
– Våldet och belägringar i kombination gjorde att det dök upp en hel del kvinnor. Alla i samhället berördes på något sätt. När man utförde en belägring behövdes det oerhört mycket folk för att insluta exempelvis en borg. Då tog man till barn, äldre och kvinnor för att bevaka kring borgen så att ingen kunde smita in eller ut ifrån den.
Stefan Högberg är nu aktuell med boken Kvinnliga krigare: medeltida kvinnor som ledare, konstnärer och soldater samt en föredragsserie om tre delar på Forsviks bruk. Nästa föredrag, som hålls i januari, ska handla om Ingeborg Håkansdotter.
– Hon var en oerhört mäktig hertiginna i 1300-talets Västsverige som sedan drog sig vidare mot Danmark. Hon hade ett väldigt dramatiskt liv som dessutom säger en del om manligt och kvinnligt under medeltiden, säger Stefan Högberg.