Fördjupning


Frida Bank
  • Bland landsting och regioner är Kronoberg överst på listan med 48 procent ekologiska inköp. Sedan följer Örebro län och Region Skåne.
  • Nästan var tredje rätt som serveras på skolor, äldreboenden och på sjukhus är lagad av ekologiska varor, visar en undersökning som föreningen Ekomatcentrum gjort.
  • Sverige ligger på delad förstaplats i världen när det gäller köp av ekologiska produkter.
  • Ekomatcentrum strävar nu efter att hälften av alla matinköp i offentlig sektor ska bestå av ekologiska varor till år 2020.
Fria.Nu

Ekologiskt ökar i de offentliga köken

En tredjedel av maten som serveras i skolor, inom äldreomsorgen och på sjukhus är ekologisk och intresset för ekomat ökar. Men det är stora skillnader runt om i landet. Kronoberg toppar listan över ekologiska inköp och Västerbotten hamnar sist.

Bananer, mellanmjölk och ägg. De är bland de mest sålda ekovarorna just nu. Faktum är att Sverige ligger på delad förstaplats i världen när det gäller köp av ekologiska produkter. Nio procent av all mat och dryck som såldes i butik under första halvåret i år var ekologiskt.

Intresset för ekologiska livsmedel ökar också i de offentliga köken. Nästan var tredje rätt som serveras på skolor, äldreboenden och på sjukhus är lagad av ekologiska varor. Det visar en undersökning som den ideella föreningen Ekomatcentrum gjort.

Under det första kvartalet i år har inköpen av ekomat ökat med 13 procent jämfört med samma period förra året.

– Det är en ganska kraftig ökning med tanke på den nivå som offentlig sektor i delar av landet redan ligger på, säger Eva Fröman, verksamhetsledare på Ekomatcentrum.

Ekomatcentrum strävar nu efter att hälften av alla matinköp i offentlig sektor ska bestå av ekologiska varor till år 2020.

– Tidigare hade vi ett nationellt mål som riksdagen tog 2006 på 25 procent. Det nåddes 2010. Sedan har man inte slagit fast något nytt. Vi tycker det är synd, målet är viktigt för utvecklingen. Därför har vi tillsammans med flera kommuner, regioner och landsting skrivit under målet på 50 procent. Vi ligger rakt på linjen att nå det, säger Eva Fröman.

Men andelen ekologiskt i de offentliga köken varierar stort över landet. Bland kommunerna ligger Vellinge i topp. Där är 72 procent av maten som serveras ekologisk. På delad andra plats kommer Lund och Södertälje, tätt följda av Malmö stad, Eskilstuna och Örebro.

Bland landsting och regioner är Kronoberg överst på listan med 48 procent ekologiska inköp. Sedan följer Örebro län och Region Skåne.

– Lägst andel hittar vi i inlandskommunerna, små kommuner som kanske har dålig ekonomi, samt i norra Sverige. De har inte prioriterat frågan helt enkelt. I storstäderna är det ett helt annat fokus. Det är synd, så borde det inte vara. Ska det vara jämlikt borde alla ha råd att servera ekologisk mat i offentlig sektor. Det ska inte bero på var man bor, säger Eva Fröman.

Hos konsumenterna har efterfrågan på ekologiskt fördubblats under de senaste två åren, enligt intresseorganisationen Ekologiska lantbrukare. Det innebär att allt fler ska dela på de varor som finns ute på marknaden.

Flera av de regioner och landsting som tidningen pratat menar att bristen på produkter eller bristen på stora kvantiteter av varor utgör ett hinder vid inköp av ekomat.

I Sverige ökar produktionen av ekologiska ägg och mejeriprodukter, men andelen ekologiskt kött är fortfarande relativt liten. Produktionen av fläsk och kyckling ökar men utgör en liten andel av den totala mängden som säljs i butik. Ett annat område där det finns stor potential för att öka den svenska produktionen är grönsaker, menar Ekologiska lantbrukare.

– Det som tyvärr kan stoppa upp ökningen av ekologiskt i de offentliga köken är brist på produkter. Ungefär hälften av det som köps är importerat. Vi behöver få fler svenska ekologiska producenter. Det är viktigt att fler ställer om sin odling eller produktion. Annars kan det hända att det blir en långsammare ökning nu under några år framöver, säger Eva Fröman.

I höstbudgeten, som presenterades i september, satsar regeringen 25 miljoner kronor per år, mellan 2017 och 2020, på ekologisk produktion, konsumtion och export. De gör bedömningen att en satsning på ekologisk produktion bland annat ökar konkurrenskraften hos svenskt jordbruk.

– Lantbrukarna tar en stor risk när de ska ställa om. Det måste veta att det kommer att löna sig, speciellt under övergångsperioden när de inte räknas som certifierade. Jag tror att det krävs en stor informationsinsats. Det är också upp till de stora livsmedelsföretagen att gå ut med information till lantbrukarna och hjälpa till med utvecklingen, säger Eva Fröman.

Stockholms läns landsting: ”Vi ser eko som en spjutspets”

Stockholms län hamnar på nionde plats i Ekomatcentrums undersökning. 36 procent av landstingets livsmedelsinköp bestod av ekologiska produkter förra året.

– Det är klart att det är kul att ligga i toppskiktet. Samtidigt ser vi allt miljöarbete som en helhet, säger Charlotta Brask, hållbarhetschef i Stockholms läns landsting.

Landstinget har ett miljöprogram som sträcker sig över fem år. Där är ekomat och patientmåltider en viktig del. Nuvarande program sträcker sig till och med 2016. Målet på 30 procent ekologiska livsmedel är redan avklarat.

– I det kommande miljöprogrammet har vi lagt ett förslag på att nå 50 procent ekologiskt till år 2021, säger Charlotta Brask.

Hon menar att andelen ekologisk mat är viktig men att landstinget också ställer flera andra hållbarhetskrav vid inköp av livsmedel. Till exempel på djurskydd och antibiotikaanvändning. Landstinget arbetar också med klimatsmarta måltider och med att minska matsvinnet.

– Vi ser eko som en spjutspets, sedan följer andra hållbarhetskrav.

Har ni stött på några hinder vid upphandling eller inköp av ekologiska matvaror?

– Nej, inte direkt. Det är klart att det till slut blir en kostnadsfråga. Och när allt fler landsting ställer om kanske det inte finns tillräckligt med ekologiska livsmedel att köpa och då blir det extra viktigt att hållbarhetskrav ställs så att även de konventionella livsmedlen som köps in är bra producerade.

Västra Götalandsregionen: ”Fyra miljoner måltider per år”

Västra Götaland hamnar på åttonde plats i Ekomatcentrums undersökning. 38 procent av livsmedelsinköpen bestod av ekologiska varor förra året.

Andelen har ökat kraftigt de senaste fem åren, berättar Helena Lundberg Nilsson, regionens miljöchef. Från 25 procent 2011 till 39 procent förra året. Nu är målet att hälften av den totala inköpsbudgeten ska bestå av ekomat år 2020.

Inom regionen serveras över fyra miljoner måltider per år. Hälso- och sjukvården står för den största delen, men också några skolor och Göteborgsoperan, Konserthuset och Västarvet köper in livsmedel.

– Som livsmedelsupphandlingen ser ut i dag är frågan om krav på ekologiska livsmedel inte någon större utmaning. Det som ibland kan vara utmanande är tillgången på specifika livsmedel eller råvaror vilket gör att de ibland inte går att beställa. Också att vissa produkter inte finns utvecklade på marknaden ännu i tillräckligt stora kvantiteter, skriver Helena Lundberg Nilsson i ett mejl.

Även kostnaden kan göra det svårare att öka andelen ekologiska livsmedel.

– Men genom att arbeta med minskat matsvinn och justeringar i menyplaneringen kan man arbeta för att kompensera för det.

Västerbottens läns landsting: ”Svårt för grossisterna att få tag i tillräckliga volymer”

Västerbottens läns landsting hamnar i botten av Ekomatcentrums lista.

Under förra året stod de ekologiska varorna för 12 procent av de totala matinköpen. Men siffrorna stämmer inte helt, menar landstingets kostsamordnare Elinor Yifter Lindgren.

– Vi fick inte med siffror från alla våra sjukhus. Det var en felräkning och det ska man ha i åtanke, säger hon.

Landstinget har inga egna kök utan köper tjänsterna externt och samarbetar med kommunerna i Skellefteå och Lycksele.

– Det har varit svårt för oss att få in korrekt statistik från entreprenörerna då deras ekonomi inte är offentlig på samma sätt som landsting och kommun.

I dagsläget är landstingets mål att andelen ekologiska livsmedel ska utgöra minst 35 procent av den totala inköpskostnaden 2019. Varorna ska också i största mån upphandlas lokalt och klimatsmart.

– Det har hänt en hel del i år och jag uppskattar att vi ligger runt 20–22 procent ekologiskt nu. Vi räknar med att det ökar även under hösten och satsar mycket på baslivsmedel eftersom de utgör en stor del av inköpen.

– Samtidigt vet jag att det har varit svårt för grossisterna att få tag i tillräckliga volymer, bland annat av potatis. Matproduktionen är planerad på lång sikt och det är inte alltid så lätt för producenterna att plocka in mindre partier. De måste säkra stora volymer av livsmedel och det är ett av de största problemen stora sjukhus har i dag.

Fakta: 

Ekologiskt i landsting och regioner 2015

1. Kronoberg 48 procent

2. Örebro 47 procent

3. Skåne 46 procent

4. Uppsala 45 procent

5. Blekinge 42 procent

5. Västmanland 42 procent

7. Gävleborg 40 procent

8. Västra Götaland 38 procent

9. Stockholm 36 procent

9. Jönköpings 36 procent

11. Värmland 34 procent

11. Västernorrland 34 procent

13. Kalmar 33 procent

14. Östergötland 32 procent

15. Dalarna 30 procent

15. Sörmland 30 procent

17. Halland 27 procent

18. Gotland 26 procent

19. Norrbotten 25 procent

19. Jämtland Härjedalen 25 procent

21. Västerbotten 12 procent*

Källa: Ekomatsligan 2016, rapport från Ekomatcentrum

* Enligt uppgift från landstingets kostsamordnare snarare 20–22 procent

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2025 Fria.Nu