Mikael Karlsson är vd för det Göteborgsbaserade skogsföretaget Silvaskog och verkar för ett skogsbruk som präglas av mångfald istället för monokultur.

– Jag när en dröm om att se en levande och rik skog överallt. I dag behöver vi inte välja mellan att bruka skogen och att ha den kvar – vi kan få både och. För att komma till den punkten behöver vi se att vi kan bedriva skogsbruk på många sätt.

Framför allt lyfter Mikael Karlsson fram så kallat ekosystembaserat skogsbruk som utgår ifrån det som växer naturligt på en specifik plats.

– Det handlar om att skörda och sköta den naturliga tillväxten. Målet är en så naturlik skog som möjligt.

Den dominerande modellen i dagens svenska skogsbruk är trakthygges- eller kalhyggesbruk. Något förenklat bygger det på att de träd som växte på platsen från början huggs ner, därefter planteras många plantor av samma art samtidigt, gallras för att bli lika stora och på jämna avstånd, och sedan huggs ner samtidigt.

Ekosystembaserat skogsbruk bygger istället på naturlig föryngring och kontinuerlig skörd genom gallring och plockhuggning. Målet med gallringen är inte bara att få timmer genom att skörda träden när de nått sin optimala storlek samt att gallra fram framtidens timmer, utan också att störa ekosystemet så lite som möjligt och dessutom öka variationen i skogen.

– I södra Sverige kanske du går ut i skogen vart tionde år och gör en bedömning – finns det mogna träd och finns det behov av gallring? Om svaret är nej så väntar du.

I ekosystembaserat skogsbruk finns inga enkla mallar. Varje skogsfastighet sköts utifrån ägarens mål och platsens förutsättningar. Några riktlinjer för en naturlik skog är dock mångfald i form av:

ett rikt djur- och växtliv

ett visst antal stora träd

en viss mängd död ved

en viss mängd evighetsträd, alltså träd som lämnas att dö och falla naturligt och sedan ligga kvar

en naturlig variation, exempelvis att det växer tall på bergsknallarna och al i kärren.

– Mångfald är grunden för många av de ekosystemtjänster vi behöver. Vi kan inte uppnå Sveriges miljömål när vi har 80 procent trakthyggesbruk.

Mikael Karlsson deltar i ett seminarium i riksdagen den 24 februari om hyggesfritt skogsbruk, och ger tre råd till politikerna:

1. Låt Sveaskog bli föregångare i att bedriva skogsbruk på flera sätt.

2. Ekosystembaserat skogsbruk ger fler arbetstillfällen och högre andel timmer än trakthyggesbruk.

3. Om vi vill se mångfald i skogsbruket behövs mångfald i utbildningarna.

Det Mikael Karlsson arbetar för är ett skogsbruk som kombinerar lönsam produktion med miljöhänsyn – vilket han menar att det ekosystembaserade skogsbruket gör.

– Det är väldigt arbetsamt att jobba på tvärs mot naturen. Det vet alla som försökt att hålla en grusgång fri från ogräs.

En svårighet för ekosystembaserat skogsbruk är att det inte passar in i dagens sätt att kalkylera lönsamhet. Det finns många sätt att räkna och de flesta är anpassade efter trakthyggesbruket, där det finns en tydlig start- och slutpunkt att utgå ifrån. I det ekosystembaserade skogsbruket sker både föryngring och gallring kontinuerligt. Lönsamheten beror bland annat på om du bara räknar på hur mycket pengar du som skogsägare får i fickan i dag, eller om du också tar med hur mycket skogsfastigheten är värd före eller efter en viss åtgärd, exempelvis kalhygge, och därmed vad du får för kostnader och/eller inkomster nästa år.

– Vilka mål man har avgör vilken skogsbruksmetod som lämpar sig och vilken ekonomisk beräkningsmodell som är rätt. Men man måste ha med båda sidorna av lönsamheten. Om du som ägare vill ha pengar i fickan varje år och dessutom ha skog kvar ger ofta ekosystembaserat skogsbruk den bästa ekonomin.

Skogsfastigheten går inte plötsligt ner i värde, till skillnad från i trakthyggesbruk efter ett kalhygge.

– Skogen är värd mer stående än liggande i dag. Ekosystembaserat skogsbruk bygger upp fastighetsvärdet. Dessutom får du en högre andel timmer eftersom du hela tiden har skogen kvar och kan skörda tillväxten bland de stora träde, säger Mikael Karlsson.

Ett annat ekonomiskt argument för ekosystembaserat skogsbruk är att det är mer motståndskraftigt mot stormar. En analys efter stormen Gudrun visar att stormskadorna i skogsfastigheter med 25–30 procent lövskog var hälften så stora jämfört med en ren uppväxt granskog.

Dessutom är den biologiska mångfalden inte bara bra i sig, utan kan även öka lönsamheten. En varierad skog med hög artrikedom är generellt mer motståndskraftig mot olika typer av angrepp än en skog som bara består av ett fåtal arter.

– Granbarkborrens fiender finns inte i en stor granmonokultur, som blir ett stort smörgåsbord för borren.

Mikael Karlsson berättar att han diskuterade med en person som hade ansvar för omkring 50 000 hektar skog och sa att det inte borde löna sig ekonomiskt att plantera ny skog på ett kalhygge i norra Sverige. Eftersom investeringen inte betalar sig förrän efter 50–100 år i ett trakthyggesbruk borde räntekostnaden bli alldeles för hög.

– Han tittade vänligt på mig och sa: ”Vi vet det. Därför räknar vi inte så.” De gör en räknekullerbytta, annars går det inte ihop.

En nackdel med ekosystembaserat skogsbruk är att det kräver mer planering och större arbetsinsats än trakthyggesbruk. Det blir också dyrare att hugga ner utvalda träd än att avverka ett helt område.

– Ekosystembaserat skogsbruk flyttar fokus från volymproduktion till värdeproduktion. Det viktiga är inte hur många kubik vi säljer, utan vad vi får betalt. Kostnaden går upp men inkomsterna går också upp.

En annan nackdel med ekosystembaserat skogsbruk är att kompetensen är en bristvara. Mycket av dagens skogsbruk, skogsplaner och så vidare utgår ifrån trakthyggesbruk. Det behövs fler med kunskap om alternativen som kan lära andra.

Efter klimattoppmötet i Paris i november hävdade skogsindustrin att ett ”aktivt” skogsbruk som trakthyggesbruk är det bästa för klimatet. Mikael Karlsson håller inte med.

– Klimatet och naturen klarade sig bra innan vi människor kom.

Enligt honom är det dock inte så konstigt att många vill hålla sig till det etablerade sättet att bedriva skogsbruk, istället för att övergå till en annan modell.

– En förändring är per definition negativ när du har en etablerad industri som bygger på nuvarande råvaruflöden. Det jag jobbar med genererar ett annat flöde, som är till fördel för skogsägaren. Men att det är annorlunda gör att det upplevs som ett hot eller ett problem av den etablerade näringen.

Knäckfrågan är att samhället har förändrats, menar Mikael Karlsson. För 50 år sedan kunde det ses som smart att plantera monokulturer av gran eller tall.

– Då fanns ingen avsättning varken för lövträd eller bioenergi och kring ekosystemtjänster fans ingen spridd medvetenhet. Men i dag finns det det. Om det ska löna sig att plantera en art måste man vara säker på att det är den arten folk helst vill ha om 50–100 år och att den är bättre än det som växer naturligt. Men vad samtiden efterfrågar skiftar fortare än träd växer.

Med på seminariet i riksdagen är även Herman Sundqvist, skogschef på statligt ägda Sveaskog, Sveriges största skogsägare. Han håller inte riktigt med om Mikael Karlssons framtidsbild.

– Mikael Karlsson har rätt i att ingen vet hur förutsättningarna ser ut om 30 år och vad som kommer att betala sig då. Därför blir det lite fånigt att diskutera vad som rätt och fel ur det perspektivet. Samtidigt är det en större risk att tro att det är en väsentlig skillnad då jämfört med i dag.

Herman Sundqvist ser flera nackdelar med så kallade hyggesfria skogsbruksmetoder som kontinuitetsskogsbruk och ekosystembaserat skogsbruk. Bland annat baserat på de resultat om hyggesfritt skogsbruk som publicerades av det Mistra-finansierade projektet Future forests förra året.

– Forskningen är ganska tydlig. Jämfört med konventionellt skogsbruk ger hyggesfritt skogsbruk sämre ekonomi, lägre virkesproduktion, högre avverkningskostnader och är dessutom sämre ur klimatsynpunkt.

På kort sikt kan hyggesfritt skogsbruk vara mer lönsamt, menar Herman Sundqvist, eftersom du som ägare kan undvika kostnader för skogsvård. Men han ser en risk att skogsägaren plockar ut de mest värdefulla trädslagen för kortsiktig vinning. Dessutom gynnas vissa trädslag mer än andra av kontinuitetsskogsbruk. En art som tall kräver störningar för att trivas. Utan kalhyggen eller liknande trängs den på sikt undan. Dock poängterar han att ordet ”kalhygge” är värderande. Dagens så kallade kalhyggen är inte alls lika kala som för 30 eller ens 10 år sedan, tack vare de träd och kantzoner som lämnas kvar.

Herman Sundqvists viktigaste budskap till politikerna är att skogsägare redan i dag kan bedriva hyggesfritt skogsbruk om de vill. Men att motarbeta trakthyggesbruket tycker han är en dålig idé.

– I stort sett tror jag att trakthyggesbruk kommer att vara det bästa även i framtiden. Med tanke på den utveckling som vi ser mot bioekonomi och grön omställning är det ett stort beslut att styra mot lägre virkesproduktion. Sämre möjligheter att skörda virke försvårar en grön omställning.

Enligt Mikael Karlssons stämmer dock inte det här resonemanget. Han menar att det är helt avgörande både för lönsamheten, tillväxten och miljön vilken typ av hyggesfritt skogsbruk som avses.

– Ekosystembaserat skogsbruk, så som Lübeckmodellen eller Close to nature forestry, CTNF, ger ofta en överlägsen lönsamhet för skogsägaren – redan i dag. Det skapar dessutom resilienta skogar som gör oss väl rustade att möte framtiden.