Förenta nationerna, som fyller 70 år i oktober, är utsatt för politisk manipulation av storföretag och transnationella företag. En del av företagen bryter öppet mot FN-frågor som mänskliga rättigheter och miljökrav. Det uppges i en ny studie från organisationen Global Policy Forum som granskar FN:s arbete.

Enligt studien med titeln ”Fit for Whose Purpose? Private Funding and Corporate Influence in the United Nations” återspeglas dessa alarmerande tendenser i den förändrade finansieringen av FN och dess fonder, program och organ.

Studien lyfter fram glappet mellan de omfattande globala problemen och FN:s finansiella resurser, den ökande andelen öronmärkta bidrag i stället för kärnstöd, ett ökat beroende av företagssektorn och hur finansiering och beslutsfattande i allt högre grad läggs ut på globala partnerskap.

– Medlemsstaterna har inte bidragit med tillräcklig och tillförlitlig finansiering till FN-systemet. Situationen har förvärrats av att västerländska regeringar med USA i spetsen är motståndare till att utöka FN-budgeten, säger Jens Martens, chef för Global Policy Forum.

Enligt Jens Martens har detta lett till ett ökat beroende av frivilliga och öronmärkta bidrag, i stället för kärnstöd, liksom ett växande antal partnerskap mellan FN och näringslivet.

Hela FN-systemets totala kostnader uppgår till 40 miljarder US-dollar per år.

– Även om det kan låta mycket så är det mindre än budgeten för New York City, mindre än en fjärdedel av EU:s budget och motsvarar bara 2,3 procent av världens militärutgifter, säger Jens Martens.

FN:s center för transnationella företag, vars uppdrag var att granska bolag, inrättades 1975 men lades ned 1992. Diskussioner om att upprätta en obligatorisk uppförandekod för transnationella företag har förts genom åren men har mött kraftigt motstånd från bolagen. Enligt den nya studien har företagen varit framgångsrika i sina PR-strategier vilket bland annat har resulterat i att initiativ för företags samhällsansvar har blivit frivilliga.

Jens Martens menar att FN:s generalsekreterare och cheferna vid FN:s organ blivit energiska förespråkare av att involvera företag. Förutom att det innebär nya medel menar han att de drivs av övertygelsen att det är avgörande för att FN inte ska förlora i relevans och betydelse i fråga om att ta itu med dagens globala utmaningar.

– Men de säljer ut FN till ett billigt pris, säger han.

Företagen gynnas av att förknippas med FN och av att få direkt tillgång till globala beslutsfattare, menar Jens Martens. Samtidigt kan man fråga sig vad detta har inneburit för FN:s anseende.

När FN söker finansiellt stöd utifrån för utvecklingsinsatser eller för att lyfta fram sociala frågor vänder man sig alltid till den privata sektorn, uppger en FN-källa.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon har uppmanat privata investerare att bidra för att 100 miljarder dollar per år ska kunna satsas i klimatinvesteringar. FN-chefen förlitar sig främst på privata medel, även om han också vänt sig till regeringar och offentlig sektor.

Den nya studien är också kritisk till FN-initiativet Global Compact, som beskrivs som världens största frivilliga nätverk för företags sociala ansvar. Enligt Global Policy Forum har initiativet främst öppnat upp FN för näringslivet och fungerat som en plattform för att främja företagens intressen i FN. I studien framhålls även att Global Compact är beroende av privata pengar och att detta kan påverka hur dess mandat tolkas och tillämpas.