EU-medborgare som söker skriva in sig på Arbetsförmedlingen möts många gånger av motstånd, trots att de har samma rätt att skriva in sig där som svenska medborgare. Men att inte låta EU-medborgare skriva in sig på Arbetsförmedlingen eller på olika sätt försvåra för dem att göra det är ett brott mot EU:s regler om den fria rörligheten.

– Det handlar om likabehandlingsprincipen: en svensk arbetssökande och en EU-medborgare som söker arbete ska ha samma möjligheter att hitta jobb, säger Meriam Chatty, doktor i statskunskap vid Örebro universitet.

Att EU-medborgare många gånger ändå stöter på problem att skriva in sig på Arbetsförmedlingen har två orsaker, menar hon.

– Dels handlar det om okunskap, dels om ovilja att ge ut informationen. Jag tror man tänker att: ”svenska jobb ska gå till svenskar” – arbetsförmedlare är ju också en del av det samhällsklimat vi lever i. Vad gäller okunskap om reglerna så är det ett centralt problem: att man inte kan förmedla till dem som arbetar där vilka regler som gäller.

Vi har fått information om att arbetsförmedlare blivit tillsagda att inte låta EU-medborgare skriva in sig, kan det här vara instruktioner från högre ort?

– Det är klart att politiker är mycket väl medvetna om att när en person räknas som ekonomiskt aktiv eller som arbetssökande har de ett mycket större rätighetsskydd här. Då infaller likabehandlingsrätten fullt ut och man har rätt till socialbidrag och andra bidrag på samma villkor som svenskar. När man räknas som arbetssökande eller ekonomiskt aktiv har man ett EU-rättsligt skydd som Sverige inte kan bryta mot.

De svenska reglerna gör det generellt väldigt svårt att använda sig av den fria rörligheten, säger Meriam Chatty.

– Sverige är speciellt för att det är extremt uppbyggt på ett personnummersystem och ett folkbokföringssysten, säger hon och menar att det borde göras betydligt enklare för EU-medborgare att få ett samordningsnummer.

– Tanken med den fria rörligheten är att man ska underlätta i största grad för EU-medborgare i andra EU-länder.

De EU-medborgare som drabbas av att deras rättigheter inte uppfylls, kan vända sig till Solvit, en nättjänst som informerar myndigheterna om de rättigheter personen har. Problemet är att många varken vet om vilka rättigheter de har eller var de kan vända sig när dessa inte uppfylls, säger Meriam Chatty.

Och problemen med den fria rörligheten ligger djupt i systemet, menar hon.

– När EU-medborgare använder sig av den fria rörligheten på ett sätt som staterna inte gillar börjar det ses som ett problem. Då börjar man prata om migration och kostnader istället.