Politiker på dubbla stolar
De stora pengarna i välfärdssektorn har dragit till sig politiker från de flesta partier. Vare sig det är i form av egna sidouppdrag, via PR-branschen, eller en ny näringslivskarriär efter politiken – många är det som på ena eller andra sättet har ekonomiska kopplingar till välfärdsindustrin.
Vinstintressen i välfärden brukar vara impopulärt i opinionsundersökningar, men likväl har det varit en mycket känslig fråga att driva att begränsa dem. En förklaring är de nära banden mellan välfärdsföretagen och politiken. I den uppmärksammade boken Partiledaren som kom in i kylan hävdar Daniel Suhonen att socialdemokrater med kopplingar till välfärdsindustrin var en av de drivande krafterna bakom att avsätta tidigare partiledaren Håkan Juholt. Vilka är då personerna som binder samman politikens värld med privatiseringens vinnare?
Kreab – privatiseringsrörelsens hjärta
Peje Emilsson, Kunskapsskolans huvudägare, förtjänar troligen titeln som landets främsta privatiseringslobbyist – han var aktiv redan under de första stegen åt det hållet som togs under 80-talet. Emilsson har också intressen inom vård och omsorg; bland annat äger han företaget Silver Life som utvecklat modeller för en (ännu så länge inte laglig) ”premium-äldreomsorg”, med avgiftsbelagda tilläggstjänster.
Annons
Emilssons mest kända företag är dock PR-byrån Kreab (numera Kreab Gavin Andersson), som under många år hade moderaterna som en av sina viktigaste kunder. En mängd ledande moderater har tillbringat längre eller kortare tid på Kreab: tidigare partiledaren Ulf Adelsohn jobbade där under 80-talet, Carl Bildt var styrelseordförande fram till att han blev utrikesminister, och tidigare arbetsmarknadsministern Sven-Otto Littorin var konsult där innan han blev partisekreterare.
Ett av Kreabs uppdrag var att driva kortvariga handelsministern Maria Borelius personkampanj för att komma in i riksdagen. Maria Borelius bror är för övrigt Henrik Borelius, vd för omsorgsjätten Attendo Care och förra regeringens särskilde rådgivare i vård- och omsorgsfrågor.
I en kartläggning från 2009 konstaterades att Kreab i dag har en före detta minister, en före detta riksdagsman och två före detta talskrivare på lönelistan, medan tre före detta Kreab-anställda var höga tjänsteman för den borgerliga regeringen – förutom de två tidigare nämnda ministrarna.
I december 2011 avslöjades att Stockholms stad betalat Kreab miljoner för krishantering under Carema-skandalen. Personen som från PR-byråns sida var huvudansvarig för det uppdraget heter Bengt Ludvigsson, och är moderaternas förre stabschef.
Stockholms tidigare finansborgarråd Kristina Axén Olin har också ett betalt uppdrag för Carema, som medlem av dess ”advisory board”. Hon försvarade offentligt företaget i bland annat SVT:s Nyhetspanel utan att avslöja sitt eget intresse i företaget. Efter det tog Carema bort informationen om sitt ”advisory board” från sin hemsida.
Politiker inblandade från början
Även den andre grundaren av Kunskapsskolan, Anders Hultin, har nära kopplingar till moderaterna. Han var kamrat med tidigare finansminister Anders Borg i MUF och politiskt sakkunnig på utbildningsdepartementet under Carl Bildts regering 1991–1994, där han bidrog till att utforma just det generösa regelverket för friskolor. Sverige har i dag tillsammans med en del amerikanska delstater den mest avreglerade skolmarknaden i världen. För några år sedan var han inblandad i en skandal som vd för John Bauer-koncernen, som gick i konkurs och lämnade eleverna strandsatta – medan han plockade ut de fyra starkaste skolorna till ett nytt bolag han själv äger. Han väckte också uppmärksamhet då han i ett brev till de anställda i det nya företaget, Fria Läroverken, varnade dem för att rösta rödgrönt 2014.
En av Sveriges tyngsta kapitalister, Gustaf Douglas, sitter sedan många år i moderaternas partistyrelse. Han är också tidigare ägare till Partena care, och gjorde en stor vinst när det såldes vidare till ett riskkapitalistbolag.
Kopplingarna mellan de borgerliga partierna och den svenska välfärdsindustrin går tillbaka ända till dess grundande. Det på 1980-talet våldsamt omdebatterade pilotprojektet Pysslingen, Sveriges första vinstdrivande dagis, grundades av två folkpartistiska politiker, Bert Lewin och Thomas Berglund. De hade varit statssekretare i den tidigare borgerliga regeringen respektive talskrivare åt folkpartiledaren. Efter många år i andra delar av näringslivet återkom Berglund som styrelseordförande i Pysslingen 2005, tills företaget köptes upp av Academedia. I dag sitter han som vd i Capio.
Rödgröna kopplingar
Men även socialdemokrater återfinns i den privata välfärdssektorn. Widar Andersson har gjort sig känd som högerprofilerad ledarskribent och chefredaktör på socialdemokratiska Folkbladet. Men han har också uppdrag som ”rådgivare” för Carema (tillsammans med Axén Olin) och utbildningsföretaget Academedia (som bland annat. äger åtgärdsanordnarna Eductus), för vilket han får 25 000 om året från vardera företaget. Widar Andersson sade till Norrköpings Tidningar (NT) att han alltid varit öppen med uppdragen och att rollen som ”rådgivare” inte krockar med hans journalistiska uppgift – däremot skulle han inte kunna sitta i en styrelse. NT avslöjade dock att han också är styrelseordförande i företaget Familjeläkare i Dalarna AB.
– Ja men det är ju i Borlänge. Jag menar att jag inte skulle kunna sitta i styrelsen i ett företag inom Folkbladets bevakningsområde, försvarade han då sidouppdraget.
I februari 2011 lämnade Stefan Stern, tidigare Mona Sahlins närmaste medarbetare, partiet och gick över till Peje Emilssons bolag Magora, som äger friskole- och omsorgsföretag. Bara två veckor tidigare hade han publicerat en debattartikel i DN som var starkt positiv till vinstdrivande välfärdsföretag. Stern är en av dem som i Daniel Suhonens bok pekas ut som organisatörer bakom oppositionen mot Håkan Juholt.
Tidigare finansministern Pär Nuder arbetar i dag för EQT, Wallenbergsfärens riskkapitalbolag och en av de största investerarna i privat välfärd.
Socialdemokratermed sidoprojekt
Också bland ledande aktiva socialdemokrater finns det de som prövat en karriär i välfärdsbranschen. Ylva Johansson, i dag arbetsmarknadsminister, var under 1990-talet VD för det privata utbildningsföretaget @veta. Bolaget gick i konkurs utan att någonsin ha genererat några vinster – däremot tog Ylva Johansson ut en lön på 70 000 i månaden. Tomas Eneroth, partiets gruppledare i riksdagen, satt tidigare i styrelsen för Competensgruppen, som säljer vuxenutbildning, SFI och arbetsmarknadsåtgärder.
På lokal nivå har Uppsalas före detta kommunalråd Stavros Giangozoglu kritiserat friskolesystemet i en intervju med Uppsala Nya Tidningar. Det hindrar honom dock inte från att samtidigt vara ägare till en privat förskola med 12 anställda, utan korrekt behörighet enligt uppgifter i lokalpressen. På avsevärt större skala rör sig kommunstyrelse- och kommunfullmäktigeledamoten Ola Salsten i Kungsbacka utanför Göteborg. Han och en kompanjon kammade hem 400 miljoner när de sålde sitt friskoleimperium Baggium, och detta efter att tidigare ha tagit ut vinster på 253 miljoner kronor. Men skolinspektionen kritiserade skarpt en del av deras skolor, för bland annat lektioner utan lärare, riggade betyg och elever som tillbringade större delen av dagen med att spela tv-spel.
Inom miljöpartiet har Mikaela Valtersson varit en av de mest privatiseringsvänliga rösterna och tydligt emot begränsningar för vinstintressen. Efter att hon lämnat politiken blev hon vice vd för Kunskapsskolan och ordförande för Friskolornas riksförbund.
Ny offensiv
Hotet om att begränsa eller ta bort vinstuttaget från välfärden har fått branschen att reagera. Bland annat har man lanserat nya hemsidan ”Mytpolisen” som ska vederlägga negativa påståenden om privat välfärd. I Dagens ETC 25 mars skildras hur Vårdföretagarna har anlitat PR-byrån Halvarsson & Halvarsson i sin motkampanj, och mer specifikt PR-konsulterna Ulrika Schenström och Dan Svanell. Den ene tidigare statssekreterare i den borgerliga regeringen, den andre före detta pressekreterare för Håkan Juholt.
– Allt sedan 1980-talet har svängdörrarna varit öppna mellan borgerligheten och den privata välfärdssektorn. På senare år har det blivit vanligare att också socialdemokrater och miljöpartister gått över till välfärdsföretag och intresseorganisationer, och där blir intressekonflikten tydligare, särskilt sedan den nya regeringen bestämt sig för att reglera vinsterna, säger Kent Werne.
I dag har en utredning tillsatts med det uttryckliga syftet att stoppa eller begränsa vinstuttag från välfärdsverksamheter. Flera rapporter vittnar om att investerare är allvarligt oroade, efter att under lång tid ha betraktat placeringarna som säkra. Men kommer politiken verkligen att kunna ingripa på allvar mot vinstintressena, när så många makthavare även inom de partier som står bakom utredningen själva har intressen på motsatta sidan?
Tema: Utförsäljningar
Hur mycket förlorade Sverige på privatiseringarna?
Under de senaste årtiondena har Sverige gått igenom stora privatiseringar såväl på statlig som regional och kommunal nivå. Har vi fått tillräckligt betalt för allt vi sålt?
8 av 10 välfärdsföretag ägs av riskkapitalistbolag
Vi fortsätter granska den nya marknaden för vård, skola och omsorg och dess koppling till den reella makten – politikerna.