Redan för ett år sedan beslutade Sven-Göran Malmgren, huvudredaktör på SAOL-redaktionen, Svenska Akademiens ordlista, att ordet funkofobi ska antas i SAOL under nästa år och därmed bli ett officiellt och erkänt ord. För engagerade och aktivister i kampen för lika rättigheter för alla, oavsett funktionsvariation, har ordet länge varit det som använts för att beskriva diskriminering mot personer med funktionsvariationer.

Att erkännandet har stor betydelse står klart, tycker Daniel Pollak, vice förbundsordförande för Unga rörelsehindrade.

– Det kommer inte längre vara ett hitte-på-ord utan ett riktigt ord som faktiskt betyder något och beskriver ett verkligt problem. Vår kamp får en helt annan tyngd, säger Daniel Pollak.

Själv har han oräkneliga exempel på funkofobi.

– Det kan handla om att jag är i en affär och ska handla och har en bekant med mig och kassörskan vänder sig till och talar till min bekant istället för mig även om det är tydligt att det är jag som handlar, säger han.

– Eller ombyggnationer där det byggs in ett eller flera trappsteg vilket stoppar framkomligheten för den som sitter i rullstol.

Daniel Pollak har stor förhoppning att den nya regeringen kan föra en progressiv politik när det kommer till funkisfrågor och tycker att samtalen som förts hittills med den nya politiska majoriteten har varit positiv.

– Vi har hört snacket och det ger många positiva vibbar. Nu vill vi se verkstad, säger han.

Det viktigaste beslutet som den nya regeringen kan fatta när det gäller tillgänglighet och lika rättigheter för alla, enligt Daniel Pollak, är en skärpning av den nya diskrimineringslagstiftningen som träder i kraft 1 januari 2015.

– Mycket utelämnades där. Bland annat gäller inte lagen för företag med mindre än tio anställda vilket betyder att många kaféer och restauranger inte omfattas, säger han.