I 70- och 80-talets Landala växer Adam upp med sina föräldrar. Med en känslomässigt frånvarande far och en mor som kämpar för att skapa trygghet och kärlek kvalar barndomen in i facket för normalitet med allt vad pojkstreck, grannförälskelser och hemläxor heter. Valle Wigers debutroman God natt, oktober stannar dock inte vid en uppväxtskildring i Göteborgsmiljö. Föräldrarna rycks ifrån den unge Adam och vägen genom tonåren upp till vuxenåren präglas istället av saknad och en revolt utan att någon eller något att egentligen revoltera emot. Adams verklighet faller isär när olyckan är framme och mormor flyttar in och gör sitt bästa för att erbjuda det föräldrarna inte längre kan.

Tonåren är egentligen inget anmärkningsvärt för Adam, med den enda skillnaden att det aldrig finns någon där som på riktigt oroar sig för honom när han åker till Köpenhamn med sina nyfunna punkarvänner eller dricker egenbryggt vin med okänd alkoholhalt. Mormor orkar eller förstår inte och vem ska annars ställa de där frågorna när all annan släkt är på andra sidan landet? Åren går och vi får följa Adam in i ett ungt vuxenliv med kneg, identitetssökande och studieplaner. När han känner sig tillräckligt mogen börjar han gräva i det som är hans förflutna; vilka var egentligen föräldrarna? Varifrån kom depressionen som präglade familjens tillvaro? Med hjälp av dagböcker, brev, släkt och familjevänner reder Adam ut sin bakgrund och får frid att gå vidare.

God natt, oktober är en trovärdig skildring av livet så som det kan ha varit för en föräldralös tonåring i 80- och 90-talets Göteborg. Staden är stilfullt invävd i handlingen och även för oss som aldrig har varit på Kompaniet blir besöken på klubben en tids- och verklighetsmarkör. På samma vis nämns Hagahuset, och ockupationen av detsamma 1972, precis som alltid när det görs tillbakablickar i vänsterns Göteborg. Författarens styrka är lugnet i språket, det är tryggt och balanserat, trots att huvudkaraktärens liv ofta är turbulent och sökande. Berättarstilen blir en kontrast till berättelsen som lyfter läsupplevelsen. God natt, oktober är den typen av roman som i långa sjok inte har något för läsaren tydligt mål, det är i just det vardagslunket mitt intresse fångas som mest – åren då tonåring blir till vuxen kan kännas igen av vem som helst. Känslorna är sig lika, det är uttrycken som skiljer både personer och generationer åt.

Wigers debut följer den dramaturgiska kurvan enligt alla regler – presentation av sammanhanget, dramatisk vändpunkt som vänder upp och ner på allt, hantering av den nya situationen och slutligen en ny vändpunkt som i sinom tid leder till katharsis. Läsaren blir nöjd och tillfredsställd. När de 259 sidorna är färdiglästa och pärmarna slås igen finns inga egentliga frågor.