• ”Foda kunskaper om djuren man fotograferar är viktiga för att inte bete sig på ett sätt som kan störa deras häckning eller liknande. Risken att störa är mycket större nu när så många håller på med naturfoto,” säger Nicklas Wijkmark.
  • Just nu jobbar Nicklas Wijkmark med ett större projekt där han tar bilder på alla Sveriges groddjur.
  • Ekorrfisk. ”Korallrevsfoto är direkt störande för naturen. Det är lätt att krocka med grejer och förstöra när du fotar och dyker samtidigt, om du inte är väldigt duktig”, säger Bent Christensen.
  • Två fältharar bråkar mindre än en halvtimmes körväg ifrån Nicklas Wijkmarks hem. ”Det kan finnas spännande natur på nära håll”, säger han.
Landets Fria

”Ingen bild är värd att sabba motivet för”

Naturfotografer gör både skada och nytta för miljön. Deras bilder kan öka både engagemanget för naturen och dess ekonomiska värde för lokalbefolkningen. Samtidigt bidrar fotografernas resor till klimatutsläpp och slitage på känsliga miljöer.

Bent Christensen är en av 160 fotografer som är med i den gröna bildbyrån www.azote.se, vid sidan av sitt jobb på Umeå universitet. Han tar vetenskapliga och ekologiska bilder, främst från tropiska miljöer som regnskogar och korallrev.

– Det gör att jag måste resa för att kunna göra mitt jobb. Det har en stor miljöpåverkan. På många ställen tar jag också bilen ut, för att det är tunga grejer att släpa på. Det är bekymmersamt och jag har inte kommit till någon lysande konsensus med mig själv. Min lösning är att köpa utsläppsrätter, även om jag inte är övertygad om att det är helt bra.

Dock menar han att turister har en viss positiv effekt, eftersom det är större chans att känsliga naturområden skyddas om det lönar sig att göra det, exempelvis för turismens skull.

– I Filippinerna till exempel är det tydligt att de bra reven är de som folk dyker på. De andra sprängs sönder. Det finns samhällen som fridlyser sina kustområden, så att dykföretagen betalar en avgift mot att befolkningen inte fiskar. Så det är ett ont att resa – men också ett gott.

Bent Christensen tycker att det är svårt att bedöma hur stor påverkan fotografi har på miljön.

– Det är en konflikt som många naturfotografer brottas med. De älskar miljöerna som de fotograferar och tycker att de är värda att bevara. De flesta har reflekterat över frågan, det är sällan bara ett ryck på axeln.

En positiv effekt menar han är att utlägg för dyr teknik minskar fotografers konsumtion på andra områden, vilket minskar belastningen på jordens resurser.

– Ett objektiv kräver inte lika mycket resurser att tillverka som till exempel en bil, även om det kan kosta lika mycket. Därmed tar fotografer ut en hel del pengar ur cirkulation.

Hans bild är att fotografiets miljöpåverkan har minskat, främst på grund av den digitala utvecklingen. Både professionella fotografer och amatörer har det mesta på datorn istället för att utnyttja fotopapper och giftiga framkallningsprocesser.

– Och datorn har de flesta ändå, så även om den är en miljöbelastning är den ingen extra belastning.

En viktig faktor för framför allt naturfotografer är den direkta effekten de har på djur och natur när de är ute och tar bilder.

– Framför allt korallrevsfoto är direkt störande för naturen. Det är lätt att krocka med grejer och förstöra när du fotar och dyker samtidigt, om du inte är väldigt duktig. Det börjar bli ett problem i dykbranschen.

I andra sammanhang tycker Bent Christensen dock att naturfotografer är bra på att följa etiska regler, som de som föreningen Naturfotograferna har satt upp. Bland annat undviker de flesta att fotografera fågelbon.

– Ingen bild är värd att sabba motivet för. Man får inte röra, fånga eller skrämma djuret för att få en bild. Om djuret verkar oroligt backar man och tar inte den bilden. Den attityden till enskilda bilder är det viktigaste.

Ovana och okunniga nybörjare gör mer skada, menar han.

– Har man inte läst bruksanvisningen tar man onödigt många bilder, och dåliga kameror med dåliga närgränser blir bekymmersamt. Det blir inga bra bilder för man har stört allt först.

För Bent Christensen är det främsta försvaret för att resa världen över för att ta naturbilder att hans fotografier bidrar till att sprida kunskap och engagemang kring naturen.

– Man kan använda sina bilder för att påverka så att fler tycker att miljöerna är värda att bevara. Om man inte för ut sina bilder är det bara den negativa biten som man bidrar med.

Nicklas Wijkmark är professionell naturfotograf och biolog.

Hur stor påverkan har foto på miljön?

– Den största biten är alla resor. Naturfotografer reser mycket och det blir lätt flyg. Det positiva med resorna är att naturbilder bidrar till viljan att bevara naturen. Folk på plats ser också att besökare kan betala mycket för boende och guider. Då kan det bli mer lönsamt att behålla djur och natur istället för att hugga ner skogen eller se rovdjuren som ett ont som tar boskapen, till exempel. Men det kan gå till överdrift också. Det är bra om det finns regler för ekoturism och att man tänker själv när man reser och inte stödjer saker som verkar olämpliga. Det gäller att inte störa djuren, då gör turister mer skada än nytta.

Hur gör du för att minska din miljöpåverkan som fotograf?

– Som ung var jag väldigt intresserad av tropikerna, men ju mer jag åker runt i Norden, desto mer upptäcker jag här. Ofta är tåg ett bra sätt att transportera sig. Man behöver inte åka norr om Polcirkeln, det kan finnas spännande natur på nära håll. Jag tycker att det är väldigt viktigt att läsa på mycket om det jag ska göra och sätta mig in i en miljö. Då vet jag hur jag ska göra för att inte störa, och det ger mer fotografiskt. Jag tar gärna lång tid på ett genomtänkt projekt. Fler långsiktiga projekt skulle gynna både klimatet, naturen och kvaliteten inom naturfoto. Alla har sett bilder på lejon på savannen. Om du nu har det intresset kanske det är större idé att resa dit under en längre tid och lära dig mycket i stället för att flyga dit på många korta resor. Många fotografer har alldeles för bråttom. Satsa på kvalitet istället för kvantitet.

Har fotots miljöpåverkan blivit större eller mindre?

– När det gäller fototekniken finns det både för- och nackdelar nu. Väldigt få använder film, så det har blivit bättre när det gäller framkallningsvätskor och andra kemikalier. Nackdelen med tekniken nu är att förr använde man samma kamera jättelänge. Nu när det kommer bättre sensorer måste man byta ut hela kameran.

Kan naturfoto ha en positiv effekt på miljön?

– Det pratas mycket om ekosystemtjänster, att naturen ger ett värde i form av matproduktion, kolsänkor och så vidare. Det jag tror att naturfoto kan bidra med ur ett samhällsperspektiv är att lyfta fram mjukare värden, som upplevelser och det estetiska, som inte kan räknas i kronor och ören. Och det är väldigt viktigt, för finns inte de värdena så försvinner mycket av incitamentet för privatpersoner att skydda naturen.

Föreningen Naturfotografer har en hederskodex med etiska regler för sina medlemmar på sin hemsida www.naturfotograferna.se

Fakta: 

Fiske förstör reven

Eftersom fisknät rivs sönder på korallrev är andra metoder vanliga bland fiskare i delar av Asien. Bland annat blandar många sprängämnen i pet-flaskor och kastar i vattnet för att döda fiskar. En hel del fiskar dör helt i onödan eftersom de inte flyter upp till ytan, metoden är farlig för dem som fiskar och sprängningarna förstör också korallrev. Cyanid är en annan vanlig fiskemetod som också skadar reven.

Miljövänlig framkallning

Fotokemikalier innehåller silver som är en tungmetall. Framkallnings-, fix- och sköljbad ska därför inte hällas ut i avloppet, utan hanteras som farligt avfall.

Det går att framkalla fotofilm med hjälp av ämnen som kaffe, c-vitamin, tvättsoda, rödvin, te och vaniljextrakt.

Bild- och filmföretaget Kodak rankas som USA:s sjunde värst förorenande företag enligt forskning från University of Massachusetts.

Läs mer:

www.photoglass.com/PHG/PVT/SBug.htm

www.frugalphotographer.com/Pu...%20develop.pdf

www.nontoxicprint.com/safetyinphotography.htm

Källor: Wikipedia, Fotosidan, Miljöhandboken Göteborgs universitet

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Augustvinnare vill lyfta Norrbotten

Barn & Ung

Ann-Helén Laestadius pratade både samiska och meänkieli i sitt tacktal för Augustpriset för årets svenska barn- och ungdomsbok.

Landets Fria

Barn flyr till skogs i protest

Karolina Henkes bildserie berättar en saga om barn som flyr till skogs för att sätta press på vuxna om miljöfrågor.

Landets Fria

© 2023 Fria.Nu