Kultur en osynlig valfråga
Fria Tidningen har gått igenom samtliga partiers valplattformar inför EU-valet och kan konstatera att kulturfrågorna är stendöda.
Vi har läst de 11 största partiernas valplattformar för att granska partiernas kulturpolitiska förslag och visioner. Resultatet är överraskande. Inget parti har en kulturpolitik värd namnet och kulturrelaterade ämnen förekommer mycket sällan.
Moderaterna
Kultur är ingen känd hjärtefråga för partiet och ordet nämns inte i den 27-sidiga Europaplattformen. Att skapa förutsättningar för högre forskning ses som en viktig väg till ökad tillväxt och fler arbetstillfällen. Toppnamn: Gunnar Hökmark
Centerpartiet
EU ska inte ska lägga sig i frågor som bestäms bättre på lokal, regional och nationell nivå, bland annat kultur. Vill arbeta för att EU inte ska ålägga moms för ideella föreningar. Digital handel ska bli ”lika fri som handeln med varor” så att exempelvis musiker enkelt kan sälja sin musik digitalt. Upphovsrätten ska reformeras. Vill riva upp datalagringsdirektivet och Ipred. Toppnamn: Kent Johansson
Folkpartiet
Vill att EU blir mer fokuserat och att bland annat kultur-, turism- och mediepolitik hålls på nationell nivå. Vill omfördela stöd från jordbruk till forskning och möjliggöra en EU-upphovsrätt så att digitala film- och musiktjänster kan användas i hela Europa. Toppnamn: Marit Paulsen
Kristdemokraterna
I det 33-sidiga Europapolitiska programmet nämns ordet kultur en gång (i en i sammanhanget irrelevant mening). EU ska fokusera på frågor ”där samarbetet verkligen har betydelse för EU:s medborgare”. Forskning och utveckling ska prioriteras framför jordbruk. Toppnamn: Lars Adaktusson
Socialdemokraterna
Kulturfrågor saknas i programmet. Investeringar i forskning och utveckling ”är avgörande för EU:s ekonomiska tillväxt”. EU måste bli ”spetsigare” och beslut på EU-nivå ska bara fattas ”när det tillför ett mervärde och förbättrar medborgarnas situation”. Vill i strid med EU-kommissionen att föreningar även fortsättningsvis ska slippa redovisa moms. Toppnamn: Marita Ulvskog
Vänsterpartiet
Nämner inte ett ord om kultur. Har antagit ett uttalande om att begränsa EU:s makt, demokratisera unionen och riva upp Laval-lagen för att stärka löntagarnas rättigheter. Det långsiktiga målet är att Sverige lämnar EU. Toppnamn: Malin Björk
Miljöpartiet
MP vill reformera upphovsrätten för att ”möjliggöra bredare spridning av information och kultur via internet”. Fildelning för privat bruk ska inte vara straffbart. Samtidigt ska kulturarbetares rättigheter värnas. Vill införa offentlighetsprincip och meddelarfrihet enligt svensk modell i EU. Toppnamn: Isabella Lövin
Piratpartiet
Vid sidan om personlig integritet är friheten att dela och vidareutveckla kultur en hjärtefråga för partiet. Vill korta skyddstiderna för kommersiell kopiering, avskaffa mjukvarupatent inom EU och stärka citeringsrätten. Ickekommersiell kulturdelning ”ska alltid vara tillåten”. Vill upphäva datalagringsdirektivet och Ipred och stoppa TTIP-avtalet. Toppnamn: Christian Engström
Sverigedemokraterna
Inga kulturfrågor i valplattformen. Vill lämna EU för att stärka ”den nordiska identiteten”. Rörelsefriheten inom EU ska begränsas, från tre månader utan tillstånd till en månad. Dock ej för nordiska länder. Vill stoppa utvidgningen av EU till länder ”som inte tillhör vår ekonomiska eller kulturella zon”, med vilket avses Turkiet och Albanien. Toppnamn: Kristina Winberg
Feministiskt initiativ
Feminism och antirasism utgör den ideologiska grunden för partiet. Arbetar för en gränslös värld, ett öppnare EU och kraftfulla insatser för jämställdhet på alla områden. Vill ha en EU-kommissionär för jämställdhet och en för antidiskriminering. Kulturfrågorna lyser med sin frånvaro. Toppnamn: Soraya Post
Junilistan
Saknar kulturpolitik, går till val på att omförhandla EU-medlemskapet efter Sveriges 20 år som medlem. Vill att ”frågor av nationell karaktär ska avgöras i riksdagen”. Toppnamn: Jörgen Appelgren
EU och kulturen
• EU:s budget är på ca 1 400 miljarder kronor per år. Ca 0,14 procent av det, eller 2 miljarder per år, är avsatt för kultur genom programmet Creative Europe, som omfattar audiovisuella medier, konstnärliga utövare och tvärkulturella projekt (totalt 14 miljarder under perioden 2014–2020). Det kan jämföras med jordbruksstödet på 500 miljarder kronor.
• Kulturbudgeten har nyligen höjts med 9 procent jämfört med tidigare.
• Valet till EU-parlamentet hålls den 25 maj. Sverige har 20 platser av 751. Flest har Tyskland, 96 stycken. Ingen svensk sitter i EU-parlamentets kultur- och utbildningsutskott.• ↔Källa: EU-parlamentet