På ett område håller sig regionen med säkerhet inom tidsramen för riksdagens miljömål. Fortsätter utvecklingen som den gjort kommer ozonskiktet att ha börjat återhämta sig till 2020. Även miljömålet Säker strålmiljö ser regionen ut att klara av. Men på de andra punkterna är utvecklingen antingen negativ eller står still.

– Det är mycket jobb kvar att göra, det handlar både om politiska beslut och vad en själv kan göra, säger Susanne Dahlberg på länsstyrelsen i Skåne.

Myndigheten har tagit fram en åtgärdsplan för regionen och kommunerna. Där pekar de bland annat på behovet av att ställa krav i offentliga upphandlingar och att planera för att öka andelen kollektivtrafikresande. Men även om kommunerna följer planen till punkt och pricka lär inte målen kunna uppnås, tror Susanne Dahlberg. Om det ska bli verklighet krävs en större samhällsomställning, säger hon.

– Om det hade varit lätt skulle vi inte sitta där vi sitter nu, det är inte så att det inte görs något alls för det görs mycket, men det måste göras mer. De goda exemplen behöver bli norm.

Ett av de områden där utvecklingen på flera sätt är oroväckande är det tionde miljömålet – Ett hav i balans samt levande kust och skärgård. Även om sälarna och havsörnarna har kommit tillbaka fortsätter övergödningen och nya okända faror har seglat upp som möjliga miljöhot. Jonas Gustafsson är marinbiolog på länsstyrelsen i Skåne och pekar på att haven är svårövervakade. Därför är det svårt att överblicka trenden för havsmiljön.

– Det finns problem som vi bara har börjat nosa på som mikroskräp och läkemedelsrester. Havet är slutstation för många problem och det finns fortfarande svarta hål i kunskapen.

Men framför allt är det övergödningen som är den värsta boven i dramat. Det är den främsta anledningen till att inget av de skånska kustvattenområdena har god ekologisk status. För mycket näringsämnen kommer fortfarande ut i havet, säger Hillevi Virgin som är vattenexpert på länsstyrelsen i Skåne.

– Vi har högt tryck på våra vatten och det krävs kraftfulla åtgärder för att få bukt med problemen. Många vattendrag är också rätade eller utdikade vilket gör att den naturliga återhämtningen blir väldigt långsam.

Samtidigt behövs det mer pengar för åtgärder. Regeringen har skurit ner på pengarna i landsbygdsprogrammet som används för miljöstöd till lantbrukare och nya våtmarker, vilket får stora negativa konsekvenser för arbetet med minskad övergödning, enligt Hillevi Virgin.

– I och med att problemet är så stort påverkar det mycket. Vi är på rätt väg men det går alldeles för långsamt, säger hon.