Nästan varje vecka lyfter ett chartrat plan från Sverige med människor som ska tvångsutvisas. Ombord finns personer, en eller flera, som åker från Sverige efter en asylprocess som slutat med avslag. Ingen vet än vad den ekonomiska kostnaden blir för den senaste veckans utvisningar, men det vi vet är att här slutade livet och drömmen om ett bättre liv för flera personer som en gång i tiden flydde från hemlandet.

Statistik från Kriminalvården visar att under förra året var det 3 232 personer som gick detta öde till mötes. Sedan 2009 är det totalt 14795 personer som Kriminalvården har deporterat från Sverige. De flesta utvisningar sker som Migrationsverket kallar ”frivilligt”, det vill säga att personen samarbetar med myndigheten om utvisningen, men många ärenden lämnas över till polisen för att utvisas med tvång. Då pratar vi chartrade flygplan som specialbeställs för ändamålet att deportera migranter.

Här finns knappt någon insyn. Datum för resorna och information kring arrangemangen undanhålls framgångsrikt för allmänheten, för att minska uppmärksamheten i samband med deportationen. Ett fåtal resor får trots det stor uppmärksamhet och kantas av vittnesuppgifter om övervåld, självmordsförsök och klienter som drogas under resan.

Per Löwenberg, som är avdelningsdirektör på Gränskontrollenheten på Rikspolisstyrelsen, försvarar deportationerna och ser fördelar med de chartrade resorna.

– Den skepsisen som vi initialt hade 2010 mot charter har vi mer eller mindre lämnat nu. Det finns flera fördelar med chartrade plan, bland annat för den enskilda individen som slipper bli ledsagad i ankomsthallar och på flygplatser. Nu är det tack och lov inte jag som har varit i den situationen, men vi har förstått att det kan bli mer värdigt med charter, jämfört med reguljärflyg, säger han.

Kravet från regeringens håll på myndigheterna om att öka antalet utvisningar och bli mer effektiva i arbetet har lett fram till dagens situation där en växande andel deportationer sker med chartrade plan. Också Frontex, EU:s gränskontrollmyndighet, uppmuntrar Sverige att öka användningen av chartrade plan eftersom en del av kostnaden för dessa resor betalas av EU. Kostnadsökningen på fem år där resekostnaderna gått upp från 24,5 miljoner 2009 till omkring 45 miljoner 2013 vill Per Löwenberg inte kommentera eftersom en del av kostnaden återbetalas av EU.

Sanna Vestin, ordförande för Farr, flyktinggruppernas riksråd, har många invändningar mot deportationer och synen på återvändandet bland myndigheter.

– Detta sätt att hantera utvisningar är självklart för oss nu, på samma sätt som vi för några generationer sedan fängslade tiggare eller kvinnor som ansågs lösaktiga. Det tyckte man var naturligt då. Det är mycket möjligt att vi kommer att se tillbaka på den här tiden på tvångsdeportationer och förvarstagande med samma förvåning senare, säger hon.