När Alexandra von Schwerin flyttade från Stockholm till Skarhult utanför Eslöv 2003, var hennes förutfattade mening om en slottsfru att hon likt Cora i Downton Abbey låg på en schäslong och åt praliner. Som självständig yrkeskvinna var det inte någonting hon kände sig hemma med.

– I den patriarkala godsmiljön är kvinnan en slags andrahandsperson. Man gick från att vara Alexandra till att vara Carl Johans fru. Det kändes inte rätt för mig. Så jag satsade på att sätta mig in i godsdriften och försöka höja omsättningen, säger Alexandra von Schwerin.

Sagt och gjort startade familjen ett vindkraftbolag som med erfarenhet av att etablera egna vindkraftsverk, bistod andra markägare med att sätta upp vindkraftsverk.

– Som kvinna i energi- och jordbruksbranschen kände jag mig ensam. Jag började undersöka vad de tidigare kvinnorna i det här huset gjort.

På vinden i det gamla 1500-talsslottet hittade hon arkiv fulla med ägarlängder och information om slottsdriften. Där växte en spännande historia om kvinnor fram.

– Jag blev fascinerad och ringde Dick Harrison och frågade varför dessa kvinnor inte syntes i historieskrivningen.

Svaret han gav var att ingen frågat efter dem. Men att historikerna länge känt till kvinnornas maktpositioner.

Dick Harrison är nu en av de sju forskare som medverkar i Den dolda kvinnomakten som Alexandra von Schwerin är redaktör för. Målet är att boken ska användas i skolundervisningen.

– I historieböckerna utspelas Sveriges historia på ett krigsfält. Under 75 år på 1600-talet var Sverige i krig och den manliga befolkningen var borta, men vi får inte lära oss om vilka som var här. Vi måste bredda bilden och berätta om kvinnorna som var kvar och styrde.

Anledningen till osynliggörandet av adelskvinnorna i historien tror Alexandra von Schwerin är ett motstånd mot att skriva om historien.

– Historia blev en vetenskap på 1800-talet. Det sker samtidigt som Sverige går från familjeföretagande till ett institutionellt styre där kvinnorna fick lite makt. Samtidigt började man rekrytera till olika poster och då rekryterade man män.

Före industrialiseringen och institutionaliseringen av Sverige genomfördes på 1800-talet drevs det mesta som familjeföretag av både kvinnor och män. Som adlig kvinna sågs man primärt inte som kvinna utan som en medlem av en social och ekonomisk elit som undervisades till att behålla den ekonomiska makten, menar Alexandra von Schwerin. Kvinnorna var utestängda från universitet och saknade rösträtt, men utbildades i språk, ekonomi och arbetsledning i hemmen.

– Kvinnorna var delaktiga i driften av bruk, affärer och gods som Skarhults gods. Men eftersom kvinnan var omyndig är hon svår att spåra i dokumenten. Inte sällan agerade de i männens namn när männen var frånvarande.

Och på Skarhult finns många exempel på inflytelserika kvinnor bland de 17 slottsfruarna. En av dem var Mette Rosenkrantz, dotter till ett riksråd, född i den danska överklassen, välutbildad och Danmarks rikaste kvinna.

– Hon gifter sig med Sten Skarhult Rosensparre som ägde Skarhult. Då Sten dör är det enligt ägarlängden sonen Oluf sju år som färdigställer slottets byggnad i sin nuvarande form.

– Men man måste skrapa lite på ytan, menar vi som skrivit den här boken, det är klart att inte Oluf, sju år, byggde det här slottet. Genom att ge historien ett medvetet genusperspektiv skriver vi om det hela. Vi har tagit kvinnorna i det här huset som exempel men beskriver också ett makroperspektiv i boken, säger Alexandra von Schwerin.

Genom att visa på kvinnornas maktpositioner hoppas hon också om att myten kring kvinnors företagande försvinner.

– Svenskt Näringslivs ordförande Jens Spendrups uttalande för några veckor sedan om att kvinnor historiskt sett inte sysslat så mycket med företagande, är helt felaktigt. Det ger en bild av att kvinnor går från noll procent i företagsstyrelser till 25 procent och att vi ska vara nöjda med det. Men före artonhundratalet var det naturligt att se kvinnorna i toppen av företagen, säger Alexandra von Schwerin.

Den dolda kvinnomakten släpps på Internationella kvinnodagen. I april öppnar slottet för första gången upp för allmänheten med en utställning med samma namn som beskriver hur kvinnornas rättigheter sett ut och där de 17 slottsfruarna porträtteras.

– Alla som är intresserade av kvinnor på svensk landsbygd är välkomna hit. Vi kommer att bo kvar men öppnar upp slottsdelen av huset för utställningen.