Afrosvenskar utsätts för flest hatbrott
I veckan överlämnades en kartläggning till regeringen om afrofobi. Bland annat visar rapporten att personer med afrikansk bakgrund är klart mer utsatta för hatbrott och diskriminering än andra grupper.
– Det här är en grupp som är väldigt marginaliserad och utsatt i relation till de siffror som finns över bland annat hatbrott, säger Tobias Hübinette, docent och forskare vid Mångkulturellt centrum.
Kartläggningen har tagits fram av Mångkulturellt Centrum på uppdrag av regeringen och syftet är att beskriva hur rasism och främlingsfientlighet mot svarta människor ser ut i Sverige. En tydlig bild av situationen framkommer i Brottsförebyggande rådets hatbrottstatistik, där den största andelen anmälda hatbrott riktar sig just mot afrosvenskar. Av närmare 4 000 anmälda brott år 2012, var hela 17 procent afrofobiska.
Annons
Men översikten visar också att afrosvenskar ofta utsätts för vardagsrasism, som kränkande kommentarer och fysiskt avståndstagande.
– I många sammanhang är det socialt accepterat att marginalisera afrosvenskar både verbalt och fysiskt. Det kan handla om att man undviker att bo i samma område eller arbeta på samma arbetsplats. Rasord som n-ordet är vanligt förekommande när det gäller verbal diskriminering, säger Tobias Hübinette
I rapporten föreslås en rad åtgärder för att motverka afrofobin. Bland annat att regeringen ska tillsätta en statlig utredning som vidare kartlägger omfattningen av den. Dessutom vill man höja ersättningsnivåerna vid diskriminering till mer avskräckande nivåer. Man föreslår också att regeringen ska påbörja en bred folkbildningsinsats om afrofobi. Rapporten mottogs av regeringen i måndags.
– Det är mycket allvarligt att hatbrotten gentemot personer med afrikansk bakgrund ökar. Och det är också oroande att det finns indikationer på att många inte anmäler brott. Det är viktigt att hatbrott anmäls och att samhället reagerar, kommenterar integrationsminister Erik Ullenhag (FP) rapporten i ett mejl till Fria Tidningen.
Han säger att regeringen kommer att lämna en skrivelse till riksdagen senare i vår om främlingsfientlighet och intolerans som utgår från rapporten. Vilka konkreta åtgärder som regeringen kommer att vidta vill han inte svara på ännu, utan avvaktar skrivelsen. Men han ställer sig tveksam till rapportförslaget om att diskrimineringsombudsmannen, DO, bör föra särskild statistik över diskrimineringsärenden med afrofobisk karaktär.
– Redan nu kan jag säga att jag är mycket tveksam till statistik baserad på etnisk grund och det med respekt för till exempel romer och judar som av historiska skäl är starkt emot all form av statistik och registrering på etnisk grund, säger han.
Hatbrott mot afrosvenskar:
År 2012 gjordes 5 518 hatbrottsanmälningar. Av dem var hatbrott med främlingsfientliga eller rasistiska motiv det i särklass vanligaste motivet och knappt gjordes 3 980 anmälningar, alltså 72 procent av det totala antalet anmälningar. Av dem rörde hela 940 anmälningar afrofobi.
Källa: Brottsförebyggande rådet (BRÅ)