Gräsrotsfilantropi är på frammarsch
I USA har lokala välgörenhetsprojekt vuxit starkt det senaste årtiondet, enligt forskaren Angela Eikenberry från University of Nebraska. Projekt som hon tror sprungit ur ett växande behov efter nedskärningar i den offentliga välfärden.
I kölvattnet efter en minskande amerikansk offentlig sektor uppstod vad Angela Eikenberry på engelska kallar ”giving circles”. I regel grupper av vänner eller bekanta som lägger resurser i form av pengar eller tid i en gemensam pott.
– Sedan bestämmer de gemensamt vad pengarna ska användas till.
Annons
Grupperna skiljer sig från större välgörenhetsorganisationer på flera punkter, enligt Angela Eikenberry. De är ofta mer informella i sin beslutandeprocess och det finns ett annat deltagande från medlemmarna. Ofta finns det också en aspekt av lärande och medverkande i projekten som stöds.
– De ger även till en annan bredd av projekt som tidigare kanske varit underfinansierade.
Men egentligen är det inget nytt, poängterar hon. Liknande grupper har funnits långt tillbaka i USA:s historia och sedan försvunnit eller blivit mer etablerade välgörenhetsorganisationer. Att de nu återuppstår är inte bara på grund av en krympande offentlig sektor utan också för att det skett ett skifte i hur människor vill nå ut och engagera sig.
– Det är mera tillfälligt, och det ska vara på deras eget sätt.
I USA där välgörenhet främst ses som något behjärtansvärt har det nya med att ge tid och pengar mottagits som något positivt. I Storbritannien har attityden däremot varit mer kritisk, säger hon.
– Det kan beskrivas som ett moment 22. Det är fint att människor gör saker ihop och engagerar sig i sitt närområde, men å andra sidan uppstår det i ett sammanhang där regeringen drar sig tillbaka och det uppstår ett ökat behov av insatser. Samtidigt som de här grupperna inte kan göra jättemycket åt problemen.
Kritisk välgörenhet
Välgörenhet kan också ha en kritisk udd. Inför julen startade två malmöbor en sajt för att i Karl Bertil Jonssons anda omfördela pengar från rika till fattiga inför julen. En person som gick in på sajten kunde knappa in hur mycket den tjänar varefter sajten räknade ut hur mycket mer i plånboken den får efter det senaste jobbskatteavdraget. Den summan kunde sedan skänkas till de personer som tjänat mindre och som också registrerat sig på sajten. Över 500 personer registrerade sig som givare och lika många som mottagare på hemsidan – på det viset omfördelades 134 100 kronor.
”Julskatteuppdraget är nu avslutat. Det var ett tillfälligt upprop och vi hoppas att vi tillsammans kan förmå våra beslutsfattare att slopa det femte jobbskatteavdraget”, sa Moa Björnson, en av initiativtagarna i ett pressmeddelande på annandagen.