Nyligen fick en eritreansk kvinna uppehållstillstånd i Sverige efter tiotals år i landet. Fram till dess hade Migrationsdomstolen hävdat att hon var från Etiopien. Men Etiopiens ambassad ville inte ge henne resehandlingar.

– Hon var ju inte från Etiopien. Det är först nu hon lyckats leda i bevis att hon är från Eritrea, säger Anders Sundquist.

Exemplet är talande för många av dem som inte kan återvända. I regel krävs det att preskriptionstiden på fyra år ska ha gått ut för att ett fall ska kunna omprövas. Omprövningen kan leda till ett nytt avslag med fyra nya år i den rättsliga gråzonen. Och så kan det i värsta fall fortsätta. Om avslag följer på avslag.

– Det är inte humant om man är ganska säker på att personen inte kan återvända, säger Anders Sundquist.

Han tycker också att gränspolisens ord ska väga tyngre när de meddelar att det inte går att utvisa en person och att de uttömt alla vägar (se artikel intill).

Ännu ett problem är att många har svårt att bevisa att den gjort vad den kan för att få fram handlingar, säger Anders Sundquist. Vilket kan bidra till att ärendena hamnar hos polisen.

– Personen kan säga att hon har varit på Etiopiens ambassad och de säger nej – då säger Migrationsverket att de inte vet vad som sagts för att de inte var där.

Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket håller delvis med om kritiken. Han har också varit i kontakt med rådgivningsbyrån och lovat att han ska titta närmare på frågan, säger han.

– Vi börjar få en hel del sådana personer som befunnit sig här länge och det är inte bra. Varken för oss eller dem.

Något som kan bli aktuellt är interna riktlinjer för hur ett ärende ska hanteras. Vilket inte finns i dag, säger han.

– Det är säkert olika för olika medborgare. Det kan vara att man tittar på hur ett intyg från en ambassad ska bedömas.

Men grundproblemet finns innan personen fått avslag, menar Anders Sundquist. Migrationsverket borde utreda möjligheten att återvända redan när en asylansökan prövas.

– En del fall är inte svåra att utreda. Ett visst land kanske inte tar emot personer, även om vi tycker att de borde så kanske de inte gör det.

Men om en person har möjlighet att återvända eller inte tas redan hänsyn till i asylprövningen, enligt Fredrik Beijer.

Varför finns då de här grupperna både hos polisen och hos er?

– Ibland är det svårt att veta vid asylansökan. Det kan också vara att vi till exempel bedömer att en person är från Somaliland medan personen säger att den är från Mogadishu. Om Somaliland sedan inte tar emot personen är det inte troligt att den kan återvända. Då är det svårt. Var går då gränsen för vad vi kan begära av den enskilda? Lagstiftningen ger oss inte mycket att gå på. Men det är något vi har sagt att vi ska fördjupa oss i.