Socialstyrelsens rapport Barn och ungas hälsa 2013 visar hur ojämlikhet slår mot barns hälsa.

Barn till mödrar som har grundskola som högsta utbildning löper exempelvis högre risk än barn till mer välutbildade mödrar att avlida vid förlossningen, drabbas av luftvägsbesvär och astma, råka ut för dödsolyckor, vårdas i psykiatrisk slutenvård för missbruk, depressioner, ångest, adhd och psykoser.

Folkhälsorapport 2009 och rapporten Health in Sweden 2012 visar att skillnaderna i livslängd efter 30 års ålder för personer med olika lång utbildning har ökat de senaste tjugo åren. För kvinnor med eftergymnasial utbildning och kvinnor med enbart grundskoleutbildning, ökade skillnaden i livslängd från 2,4 år 1990 till 4,7 år 2010. Bland män ökade livslängdsskillnaden från 3,4 till 5,3 år, enligt rapporterna.

Inkomstskillnaderna har ökat tydligt mellan olika barnfamiljer sedan början på 2000-talet. Ungefär 1–1,5 procent eller omkring 25 000 barn i Sverige saknar mer basala nödvändigheter, som näringsrik mat, internetanslutning, och fritidsutrustning. Barn till ensamstående och till utrikes födda lever mycket oftare i ekonomiskt utsatta familjer än andra barn.

Rapporten pekar ut tandhälsa som ett område där ojämlikhet mellan barn extra tydligt slår igenom. Mest problem med tandhälsan finns hos barn som växer upp med en ung, ensamstående mamma med låg utbildning. Barn med föräldrar som invandrat från ett land utanför Norden har en fördubblad risk att få karies.

För att utjämna de sociala skillnaderna i hälsa poängterar rapporten vikten av att hälso- och sjukvårdens verksamheter som regelbundet träffar flertalet barn och unga stärks. Detta gäller mödrahälsovård, barnhälsovård, elevhälsa och ungdomsmottagningar. Speciellt barnhälsovården behöver mer insatser för att förebygga psykisk ohälsa bland barn i utsatta familjer, skriver rapportförfattaren.