Kompistryck avgörande för betyget

Publicerad:   •  Uppdaterad:

Klasskamraterna och lärarnas förväntningar är avgörande för hur en elev presterar. Och en accelererande motor i skolsegregationen.

– Det blir en negativ spiral, säger Jonas Sandqvist på Skolverket.

Inrikes

Det kallas kamrateffekten. Elever med högutbildade föräldrar och från studiemotiverade hem som delar klassrum och lyfter varandra. På samma sätt kan det fungera omvänt. Klassrum med en majoritet av elever utan förutsättningar hemifrån riskerar att skapa en skolmiljö där plugget inte anses viktigt.

– Om man bara har elever med samma förutsättningar riskerar effekten att bli större för att alla triggar varandra, säger Jonas Sandqvist.

En elev som saknar bra förutsättningar presterar i regel också bättre i ett klassrum med elever som har föräldrar med akademisk bakgrund eller kommer från studiemotiverade hem. Men det händer allt mer sällan. Sedan valfrihetsreformen i början av 1990-talet har klassrummen blivit mer och mer sorterade. Elever från studiemotiverade hem har i större grad visat sig använda sig av det fria skolvalet och klassrummen har blivit mindre blandade, enligt Skolverket. Något som bidragit till att öka skillnaderna mellan skolorna dramatiskt –utöver de skillnader som redan beror på boendesegregationen. Eva Andersson är forskare vid Stockholms universitet.

– Vi gjorde ett program med data från elever från hela Sverige. Om vi lät eleverna gå kvar i de skolorna de valt var skillnaderna i betyg väldigt stor men om vi placerade tillbaka alla elever till deras närmsta skola var skillnaderna i betyg långt mindre.

Men allt är inte bestämt på förhand. Både lärare och skolledning kan motverka den negativa kamrateffekten. Viktigt är att vara medveten om vilka förväntningar som lärarna lägger på eleverna och att se till att klasserna är blandade inom skolan, säger Jonas Sandqvist.

– Det finns absolut exempel på skolor som når resultat trots dåliga förutsättningar – det är inte omöjligt att motverka men utvecklingen riskerar att bli en negativ spiral.

Janette Glans är sedan ett år tillbaka rektor på Värner Rydénskolan i Rosengård. En skola som länge dragits med problem. På sju år har skolan haft sju olika mattelärare och mer än vad tredje elev gick ut grundskolan utan gymnasiebehörighet 2012 - att jämföra med Malmösnittet på var femte elev utan behörighet. Men inför hösten har skolan byggts om och rektorn är övertygad om att utvecklingen är på väg att vändas.

– Det finns inget i det eleverna har med sig hemifrån som ska påverka resultatet – det är bara det att skolan måste kompensera dem på ett annat sätt. Men det är det som är vår uppgift. Vi har väldigt höga förväntningar på våra elever. Alla ska över snöret och mer därtill.

Vad gör ni för att vända utvecklingen?

– Politikerna satsar på skolan och vi har haft en intensiv vår där vi bildat föräldraråd och sett till att både personal och elever är delaktiga i hur skolan ska se ut. Vi har också haft väldigt många kvalificerade lärare som har sökt sig hit och har fått fler elever än vad vi hade väntat oss. Det finns en framtidstro.

Skånes Fria