”Är alla eniga att vi kämpar för sjukvård i hela länet?” frågar Simone Granberg (th). ”Ja!” ropar ett 20-tal deltagare på Doroteaupprorets onsdagsmöte så att det ekar i sjukstugans lokaler.

De fortsätter kämpa för sin sjukstuga

Publicerad:   •  Uppdaterad:

500 dagar har gått sedan Doroteaupproret startade efter landstingets beslut att lägga ner den lokala sjukstugan. Trots motgångar har de lyckats hålla ockupationen igång med närvaro natt och dag utan uppehåll. Fria Tidningens Leo Stolpe Törneman har besökt sjukstugan och några av de invånare som har påverkats av nedskärningarna.

Inrikes
Doroteaupproret


Yngve Holmqvist lider av muskelsjukdomen myasteni och måste använda rullstol. Var tredje vecka behöver han göra blodrening och tre gånger i veckan behöver hans sår läggas om. Efter nedläggningen av sjukstugan måste han åka 23 mil till Umeå för blodrening och till Vilhelmina varje helg för att lägga om såren. FOTO: LEO STOLPE TÖRNEMAN


Tilde Berg är 8 månader. Hon och hennes två äldre syskon har lidit av falsk krupp, en allvarlig form av tillfälliga andningsproblem. För några månader sedan fick Tildes mamma, Anne Berg, och dottern vänta tre timmar innan de med helikopter kom fram till sjukhuset i Umeå. "De tidigare barnen har jag tagit till sjukstugan, nu kan jag bara hoppas att ambulansen är i byn", säger Anne Berg. Många är rädda att barnfamiljerna nu ska lämna Dorotea när deras barn inte längre kan få adekvat sjukvård. FOTO: LEO STOLPE TÖRNEMAN


Assar Eriksson skulle rensa skorstenen på sitt hus, tre mil utanför Dorotea när han föll ner för stegen. Förlamad låg han två timmar i en snödriva. En granne fann honom efter en halvtimme och larmade. På väg till sjukhuset fick ambulansen motorproblem och akutbilen i Åsele fick kallas in. Men den hade inte tillstånd att åka över kommungränsen. Det tog mer än tre timmar från att larmet gått innan Assar kom fram till ett sjukhus. Fallet skulle senare leda till en lagändring som döpts till Lex Assar. "Det är neddragningar överallt, men det är ju vi i inlandet som drabbas hårdast", säger Assar. FOTO: LEO STOLPE TÖRNEMAN


Distriktssköterskan Anna Lena Pettersson tar blodprov under en allmän hälsoundersökning. Hon och hennes kolleger jobbar nu vanliga arbetstider. Kvällar, nätter och helger måste Doroteaborna åka till andra samhällen. ”Den tid vi är här så är patientsäkerheten bra, men visst hör vi om folk som kunde fått bättre vård när vi har stängt.” FOTO: LEO STOLPE TÖRNEMAN


Karl Evert och Inga Britt Rönnkvist gör sig redo att sova under nattpasset. Varje natt sedan ockupationen startade har minst två aktivister övernattat i korridoren in till sjukstugan. FOTO: LEO STOLPE TÖRNEMAN


När sjukhuspersonalen anländer klockan sju på morgonen har Karl Evert och Inga Britt precis avslutat morgonkaffet och börjat med tidningen. FOTO: LEO STOLPE TÖRNEMAN

Fria Tidningen