Kalix får neka elever finskundervisning

Publicerad:   •  Uppdaterad:

Skolinspektionen ger Kalix kommun rätt när det gäller beslutet att säga nej till modersmålsundervisning i finska för 37 elever. Det trots att minoritetsspråklagen som trädde i kraft 2010 ska stärka minoritetsgruppers grundläggande rättigheter.

Inrikes

Kalix kommun är förvaltningskommun för finska och meänkieli vilket innebär att kommunen ska skydda och främja dessa minoritetsspråk. Samtidigt tillämpar kommunen en strikt tolkning av skollagen och kräver därför grundläggande kunskaper i språket för att barn och ungdomar ska få rätt till modersmålsundervisning.

I höstas sa Kalix kommun nej till begäran om modersmålsundervisning i finska för 37 av 79 barn som inte bedömdes ha grundläggande kunskaper. I flera fall avbröts också redan påbörjad undervisning.

Fyrabarnspappan Daniel Särkijärvi överklagade kommunens beslut till Skolinspektionen. Idag är han djupt besviken över att inspektionen ger kommunen rätt att vägra vissa elever undervisning. Han menar att Skolinspektionens beslut både visar på brister i skollagen samt strider mot FN:s barnkonvention.

– Däremot är jag inte överraskad över beslutet. Det har hela tiden låtit som att skollagen är starkare än lagen om minoritetsspråk. Det är bara att beklaga att minoritetslagstiftningen trots uppbackning från Europarådet är så pass svag. Den borde istället vara inkluderad i all lagstiftning.

Sedan början av 2000-talet har Sverige haft en aktiv minoritetspolitik, då ratificerades Europarådets ramkonvention om grundläggande rättigheter för de nationella minoriteterna. Upprepade rapporter visade att konventionen inte efterlevdes och 2009 fick regeringen kritik från Europarådet, vilket resulterade i en förstärkt lagstiftning. Minoritetsspråklagen trädde i kraft 2010 för att stärka minoritetsgruppers grundläggande rättigheter.

Eva-Lena Ölund Brändström, jurist på Skolinspektionen, försvarar beslutet rörande modersmålsundervisningen i Kalix.

– Bakgrunden till beslutet är att i bestämmelsen om modersmål finns ett krav på att eleven dagligen talar språket i hemmet. När det gäller nationella minoritetsspråk är det inget man behöver tala hemma. Däremot ska barnet ha lärt sig grunderna hemma för att kunna följa kursplanen.

Står skollagen över lagen om nationella minoriteter och språklagen?

– Det är en kritik som jag har hört och jag har förstått att det förs en debatt i frågan. Det åligger skolan att följa skollagen och anser man att skollagen inte är förenlig med övrig lagstiftning återstår att lyfta frågan politiskt, säger Eva-Lena Ölund Brändström och fortsätter:

– Däremot är jag kritisk till att enskilda elever som blivit erbjudna modersmålsundervisning tvingas avbryta sina studier.

Istället för modersmål vill Daniel Särkijärvi använda benämningen arvsspråk. Det är kanske det språk din mormor talar eller din pappa använder när han talar med sina föräldrar, förklarar han. Språk som håller på att försvinna i och med försvenskningen.

– Jag tror att om närkulturen blomstrar blir man mer tolerant även mot andra kulturer.

Daniel Särkijärvi befarar att Skolinspektionens beslut kan komma att användas som prejudikat för andra kommuner, något som skulle kunna betyda att hans arbete för minoriteters rättigheter istället kan orsaka att färre får modersmålsundervisning. Ett ljus i mörkret finns dock:

– Nu verkar det som att kommunen kan erbjuda minoritetsspråk enligt kursplanen för moderna språk från nybörjarnivå. I så fall är ju frågan löst. I alla fall för Kalix del.

Fria Tidningen