Analys: Zapatister på marsch igen

Publicerad:   •  Uppdaterad:

De tusentals turister samlades i Chiapas i Mexiko för att bevittna världens förmodade undergång på mayafolkets traditionella territorium i december blev istället vittnen till en något mindre, men likväl överraskande föreställning: tiotusentals zapatistsympatisörer som intog gatorna i fem av delstatens städer.

Analys
Utrikes

Inga slagord ropades, inga plakat visades upp, inga tal hölls. De totalt 40 000 demostranterna marscherade i tystnad, iklädda sina karaktäristiska svarta masker, och manifestationens kulmen var när de gemensamt höjde sina knutna nävar.

Den karaktäristiskt medievänliga aktionen åtföljdes av en kort kommuniké från zapatiströrelsen EZLN – den första på flera år – med texten ”hörde ni ljudet? Det är ljudet av er gamla värld som rasar samman”. Någon vecka senare gick organisationen ut med en betydligt längre text, där de bland annat anklagar politiker från PRI, det traditionella maktbärande partiet i Mexiko, för korruption, kopplingar till organiserad brottslighet och människorättsbrott.

Den zapatistiska styrkedemonstrationen, en av de största någonsin, överraskade observatörer som i stort sett räknat ut rörelsen sedan andra halvan av 00-talet.

– Zapatisterna har använt de senaste åren till att organisera en social bas på gräsrotsnivå, med skolor, kliniker och kooperativ. Samtidigt har de tvingats föra ett lågintensivt krig mot paramilitära grupper kopplade till korrumperade lokala PRI-politiker. Det handlar om landkonflikter där både inhemska och utländska affärsmän är intresserade av mark zapatisterna hävdar sin rätt till, säger Paul Imison, journalist baserad i Mexiko.

Den stora uppslutningen kring demonstrationen tyder på att zapatisternas autonoma ”goda regering”, trots misslyckande att uppnå de revolutionära förändringar de föresatt sig, ändå förblir ett attraktivt alternativ för fattiga bönder på Chiapas landsbygd. Den mexikanska staten har inte heller lyckats lösa de problem som ledde till det zapatistiska upproret till att börja med. På EZLN:s hemsida kan man bland annat läsa en nyhet om att invånarna i PRI-kontrollerade byar åker till zapatisternas vårdcentraler.

Men varför väljer man då efter flera år av låg profil att gå ut i offentligheten just nu. Förutom den medialt tacksamma anspelningen på mayakalendern – den 22 december är också årsdagen för en massaker på 45 obeväpnade zapatistsympatisörer 1999 – hänger det naturligtvis också ihop med det nyligen avgjorda presidentvalet i Mexiko.

Bland andra Times korrespondent i landet ser manifestationen som framförallt ett förebyggande försvar. Även om högerpartiet PAN, som hade makten 2000-2012, gjorde mycket få försök att gå zapatisterna till mötes kan det ändå finnas en oro för att PRI:s återkomst ska leda till en hårdare repression. Massgripandena av demonstranter i Mexiko City vid den nya presidenten Peña Nietos tillträde och hans uttalade planer på att skapa paramilitära miliser för att vända det fastkörda ”kriget mot drogerna” kan ses som olycksbådande tecken.

Men det kan också tänkas att zapatisterna ser en gynnsam möjlighet att nå utanför Chiapas. EZLN:s förra försök i den vägen, den ”andra kampanjen” 2006, blev ingen större framgång. Flera av manifestationerna var glest besökta och den hamnade helt vid sidan av den stora konflikten kring Felipe Calderons omstridda valseger. Fastän zapatisterna stödde anklagelserna om valfusk vägrade de att betrakta center-vänsterkandidaten Manuel Lopez Obrador som något positivt alternativ, och deltog inte i demonstrationerna för att få valresultatet ogiltigförklarat.

Idag är kanhända det politiska landskapet mer förmånligt. Viktiga oppositionella rörelser som studentgruppen Yo soy 132, som kritiserade valfusk och mediemanipulation i senaste valet, och Fredsrörelsen – en rörelse mot såväl drogkartellerna som drogkriget – är fristående från partivänstern och ser positivt på zapatisterna. Representanter för Yo soy 132 kallade i La Jornada den zapatiska manifestationen för ”ett viktigt och hoppfullt tecken”.

– Vi kan förvänta oss fler demonstrationer i framtiden, med stor sannolikhet fredliga. Zapatisterna kommer att försöka etablera sig som en de facto-opposition mot den nya regeringen och etablera kontakter med folkrörelser runt om i landet. Det finns ett energiskt civilsamhälle i Mexiko, och det finns ett stort avstånd mellan den allmänna opinionen och regeringspolitiken på många områden. Förhoppningen är att under de kommande sex åren kan de många olika organisationerna sammanstråla till en rörelse som kan åstadkomma verkliga förändringar. Zapatisterna är bara en bit i pusslet, säger Paul Imison.

Fakta: 

Zapatistupproret

Zapatistgerillan EZLN:s uppror inleddes 1994, samma dag som det nordamerikanska frihandelsavtalet NAFTA började gälla. De nådde snart ett vapenstillestånd med regeringen och skapade ett autonomt styre, den så kallade ”goda regeringen”, i ett antal indianbyar i den fattiga delstaten Chiapas.

Zapatisterna nådde världsberömelse till stor del tack vare sin ledare ”Subcomandante Marcos” särpräglade texter och skickliga mediehantering. Det symboliska användandet av maskering blev ett kännetecken för rörelsen.

Kring förra presidentvalet, 2006, gav de sig i samarbete med en del andra folkrörelser ut på en landsomfattande turné kallad ”den andra kampanjen”. Sedan dess har de i stort sett hållit sig utanför offentligheten.

Fria Tidningen