Kolet hotar klimatmålen

Publicerad:   •  Uppdaterad:

Trots åtaganden om minskade utsläpp av växthusgaser och satsningar på renare energikällor vinner kolet mark – i synnerhet i Europa. Utvecklingen visar att mer radikala åtgärder behövs för att nå klimatmålen, menar forskare och miljöorganisationer.

Utrikes

Trots att kolet är den energikälla som ger störst utsläpp av växthusgaser visar den globala kolförbrukningen inga tecken på att minska. Tvärtom har den fortsatt att öka med 4,4 procent årligen i genomsnitt sedan millennieskiftet, och 2011 blev inget undantag. Istället hoppade kolets andel av den globala energikonsumtionen från runt 25 procent till drygt 30 procent, vilket enligt World coal association är den högsta siffran sedan 1969.

En del av ökningen beror på växande energiföbrukning i många utvecklingsländer, inte minst jättar som Indien och Kina. Men nu ökar kolförbrukningen även i stora delar av den industrialiserade världen. I Storbritannien ökade den med nästan 25 procent mellan andra kvartalet 2011 och samma period 2012, och i Europa som helhet brändes mer kol förra året än någon gång sedan EU:s medlemsländer först åtog sig att börja minska sina utsläpp av växthusgaser, enligt en granskning av den brittiska tidningen The Guardian.

Att kolet snabbt vinner mark beror först och främst på det sjunkande priset. Och en av de viktigaste orsakerna till det är paradoxalt nog de senaste årens jakt på alternativa energikällor i USA, som är världens nästa största producent av kol efter Kina.

Genom att ersätta kol med skiffergas – en form av naturgas som genererar ungefär hälften så stora utsläpp av koldioxid som kol och som blivit ett populärare alternativ de senaste tio åren – har utsläppen av klimatgaser från elframställning i USA minskat med 8,6 procent sedan 2005. Men enligt en studie från Tyndall centre för climate change research på University of Manchester som publicerades på måndagen har stora delar av koldioxidutsläppen helt enkelt exporterats utomlands i takt med att den växande produktionen av naturgas tvingat ned marknadspriset på kol.

– Förespråkare av skiffergas har alltid påstått att det är ett renare alternativ till kol. Men det är bara sant om kolet som det ersätter stannar kvar i marken, säger Chris Shearlock från organisationen The Co-operative som medfinansierat studien.

– Utan ett tak på globala utsläpp kommer skiffergasen att förbrännas utöver andra fossila bränslen, och de totala utsläppen öka, säger Shearlock.

Inte ens en snabb utbyggnad av förnyelsebara energikällor leder per automatik till minskade utsläpp globalt sett, påpekar studiens författare. Istället har även satsningar på vind- och solkraft i USA bidragit till att överflödigt kol exporterats till resten av världen. Och trots att EU ofta berömmer sig för att ha världens strängaste klimatlagstiftning är det här det mesta av den exporterade kolen hamnar.

Sedan 2005, då EU:s system för handel med utsläppsrätter infördes, har Europas import av kol från USA nästan tredubblats, från 20 miljoner ton till nästan 60 miljoner. En bidragande orsak är att priset på utsläppsrätter är så lågt att systemet nästan inte har någon effekt.

– Det låga priset uppmuntrar folk att rycka på axlarna och säga ”låt oss fortsätta använda kol”. Det är den signal som marknaden för utsläppsrätter skickar ut, säger Paul Newman, chef på mäklarfirman ICAP Energy i London till The Guardian.

Miljöorganisationer har länge varit kritiska mot att tilldelningen av utsläppsrätter varit så generös att de flesta europeiska företag inte behövt göra något för att minska sina utsläpp. En studie som beställts av den schweiziska banken UBS och publicerades i november argumenterade i sin tur för att handeln med utsläppsrätter i Europa kostat motsvarande 287 miljarder USA-dollar utan att ha gett någon som helst effekt. Om samma summa hade satsats på riktade investeringar för att uppgradera Europas smutsigaste kraftverk hade deras utsläpp däremot kunnat minska med 43 procent, enligt studien.

Fria Tidningen