Protester mot regeringen i Haiti

Publicerad:   •  Uppdaterad:

Tusentals haitier från olika politiska läger demonstrerade i söndags mot president Michel Martelly. Missnöjet växer med stigande priser och regeringens oförmåga att skapa nya bostäder åt jordbävningskatastrofens offer.

Utrikes

Söndagens demonstration hölls på 21-årsdagen av militärkuppen 1991, mot dåvarande presidenten Jean-Bertrand Aristide. Demonstranterna bar banderoller på sin väg mot ruinerna av nationalpalatset – som förstördes vid jordskalvet den 12 januari 2010 – och skrek slagord där de fördömde stigande levnadsomkostnader och korruption inom regeringen och krävde Martellys avgång. Bland deltagarna fanns hundratals anhängare till Aristides parti Lavalas, men också företrädare för partier och grupper som en gång i tiden demonstrerade på gatorna för att få bort den förre prästen och presidenten Aristide.

Under de senaste två veckorna har mängder av haitier i ett halvdussin städer i landet begett sig ut på gatorna för att protestera mot de höjda matpriserna, uteblivna löner och mot den osäkerhet och kriminalitet som plågar många städer.

– Denna rörelse kommer att sprida sig, och fler städer kommer att demonstrera, sade den regeringskritiske senatorn Moïse Jean Charles i en radiointervju i förra veckan.

I ett försök att lugna befolkningen tillsatte regeringen nyligen en kommitté för "prisstabilisering" och meddelade att man skulle importera stora mängder ris från Japan. Den senare åtgärden har dock mött hård kritik från både ekonomer och risbönder som hävdar att den kommer att skada det lokala jordbruket.

Närmare 360 000 haitier lever fortfarande i tältläger efter den förödande jordbävningen, och mer än två tredjedelar av befolkningen tvingas leva på mindre än två dollar om dagen, enligt Världsbanken.

Haitis regering har också fått kritik för att man drivit igenom konstitutionella förändringar som enligt många analytiker menar att de strider mot författningen. I samband med ett besök i landet nyligen kritiserade även Ivan Simonovic, FN:s assisterande generalsekreterare för mänskliga rättigheter, bristen på utveckling i landet.

– Nya utvecklingssatsningar måste grundas på de mänskliga rättigheterna och försäkra att framgångarna delas av alla, i synnerhet de fattigaste, sade Simonovic.

I ett tal inför FN:s generalförsamling i förra veckan uppmanade president Martelly världens rika länder att infria sina löften om att hjälpa Haiti med återuppbyggnaden efter det förödande jordskalvet. Trots att det nu har gått 32 månader sedan jordbävningen så har enligt FN bara hälften av de tolv miljarder dollar som det internationella samfundet utlovade för att hjälpa landet utbetalats hittills.

Fria Tidningen