Han ska göra idrotten mer jämställd

Publicerad:   •  Uppdaterad:

Att idrottsrörelsen hjälper ungdomar att skaffa sunda värderingar är ett påstående som sällan ifrågasätts. Men kanske är det en sanning som borde omvärderas. I alla fall om man ska tro Jesper Fundbergs forskning.

Sport

– Samhället kan existera utan idrott men idrotten kan inte existera utan ett samhälle. Det som sker inom idrotten är en förlängning av samhället, säger Jesper Fundberg när jag når honom på hans kontor vid Malmö Högskola. Där jobbar han som etnolog och lektor i idrottsvetenskap med inriktning på frågor kring genus och etnicitet.

 

Hans avhandling Kom igen, gubbar! kom 2003 och handlade om ”pojkfotboll och maskuliniteter”. Där följde han ett pojklag under fyra säsonger och upptäckte hur sexism, homofobi och vardagsrasism hjälper till att skapa manliga könsroller.

Efter att ha jobbat med jämställdhet och diskrimineringsfrågor i många år är han inte helt säker på om idrotten blivit bättre på att hantera de här frågorna.

– Jag vet inte riktigt vilket håll det går åt egentligen men det märks att det finns ett annat intresse från till exempel Riksidrottsförbundet. Förut fanns en avog och nästan aggressiv inställning till de här frågorna men jag märker nu en större öppenhet och ett intresse att resonera. Jag jobbar bland annat med två representanter från RFSL som undersöker hbtq-personers erfarenheter från idrotten vilket är finansierat av Riksidrottsförbundet.

Samtidigt betonar han att mycket arbete återstår.

– Vi har ingen jämställd eller jämlik idrott. Vi har bra lagar och regler för det men det är dags att vi börjar arbeta med det i verkligheten också.

 

Ett tecken på att arbetet släpar efter finner man när man tittar på den etniska mångfalden inom idrotten. Jesper Fundberg har tillsammans med kollegan Lars Lagergren undersökt saken närmare i sex olika idrotter på elitnivå. I resultaten såg man bland annat att damfotbollen stack ut. 15 procent av de som spelar på breddnivån inom flickfotbollen har utländsk bakgrund men på elitnivån är siffran bara 6 procent. I till exempel herrfotbollen ser det inte alls likadant ut, där finns en betydligt större mångfald på alla nivåer. Flickor med annan bakgrund än typisk svensk har alltså betydligt svårare att ta steget upp till elitnivå än pojkar i samma situation. Något som går att förbättra menar Jesper Fundberg.

– Man kan antingen skylla på flickorna som utövar sporten och deras föräldrar eller så kan man titta inåt på själva idrotten. Länge har det talats om att det är en kulturfråga och att problemet låg på utövarna. Men inom basket är man till exempel mycket bättre på det här. Där har man satsat på helt andra sätt och nu vill vi se hur de har jobbat med till exempel tränare och kommunikation för att bli bättre.

 

Forskningsprojektet som Jesper Fundberg arbetar med just nu kretsar kring pojkar som är ungdomsproffs i fotboll och hur deras liv på fotbollsakademierna utomlands ser ut. Projektet ska resultera i en bok och väntas vara klar i slutet av detta år eller början av nästa. Några konkreta resultat vill han ännu inte dela med sig av men berättar om en del intressanta upptäckter. Främst har det att göra med ungdomsproffsens vardag.

– Både de själva och omvärlden har höga förväntningar på vad som väntar. Därför är det intressant att se hur de hanterar glappet som uppstår mellan verkligheten och förväntningarna. De lever ofta ganska tråkiga liv där de har lite socialt umgänge och allt handlar ständigt om nästa match och träning. Det är ganska tabubelagt att tala om egentligen. Man lever drömmen men i verkligheten kanske det inte är så roligt.

Samtidigt lyfter han fram vilken disciplin och mognad han möter i de unga pojkarna. Hur de i utlandet långt borta från familj och vänner har blivit duktiga på att hantera relationer och ta ansvar på egen hand.

 

Men forskningen kring ungdomsproffsen är inte det enda som upptar hans tid just nu. I januari avslöjades hur en ungdomsledare i innebandylaget FBC Engelholm använde sig av taktiker med starkt sexistiskt inslag. Ungdomsledaren ifråga blev avstängd under en period men är nu tillbaka i tjänst. Nu vill klubben gå vidare och förbättra sitt arbete kring frågor om genus. Därför har man valt att ta in Jesper Fundberg för att föreläsa och utbilda samtliga ledare i föreningen.

– Vi ska försöka jobba kring genusfrågor och prata om vad språkbruket kan ha för effekter. Det handlar om att lyfta kunskapen för ledare och få dem att förstå att vad man säger har samband med hur människor beter sig även utanför idrotten.

 

Att det blev just idrottsvetenskap var långt ifrån en självklarhet för Jesper Fundberg. Det var något han kom in på av en slump efter att ha utvärderat ett idrottsprojekt i Stockholm i början av 90-talet. Sedan dess har det bara rullat vidare. Men frågor som genus och etnicitet har alltid legat nära till hands.

– De frågorna handlar egentligen om makt och rättvisa och det har jag fått med mig sedan jag var liten. Specifikt från min mor som alltid var intresserad av frågor kring social rättvisa, berättar han.

 

För Jesper Fundberg sträcker sig intresset för idrotten långt utanför hans kontor. Förutom att följa alla möjliga sporter hemifrån är han också tränare för ett fotbollslag med flickor födda -98/99 i LdB FC Malmö. Men även om han följer deras A-lag noga finns det ett annat lag i en annan sport som står högre.

– Hjärtat klappar för Guif eftersom jag kommer från Eskilstuna och nu hoppas jag på att de ska ta sitt första SM-guld. Vi får se hur det går, säger han.

Fria Tidningen