'Det är de mjuka frågorna som måste lyftas fram'

Publicerad:   •  Uppdaterad:

Han var insatschef under Bushs besök och EU-toppmötet. Han övertog befälet över insatsen på Avenyn när det började brinna och hade sedan ansvaret hela kvällen. Nu har han fått polisen att lägga ifrån sig sköldarna.

Fördjupning

EU-toppmötet blev en kris för polisen. Inte bara för enskilda polismän och -kvinnor utan för hela organisationen. Trots alla sköldar, hundar och batonger lyckades man inte stävja upploppen. Hans Lippens, chef för piketpolisen i Göteborg mellan 1997 och 2004, menar att polisens uppträdande snarare förvärrade situationen.

- Kommer vi på led med sköldar framför oss så är det samma sak som att säga: kasta sten på oss. Likadant är det med hundar. Därför ska vi varken ha sköldar eller hundar längre, säger han.

Rikspolisstyrelsen startade 2003 det så kallade taktikprojektet som en direkt följd av händelserna i Göteborg två år tidigare. Hans Lippens som hade varit kritisk mot polisens arbete i flera utvärderingar och utredningar blev en av de ansvariga.

Taktikprojektet är polisens största utbildningsinsats någonsin. 1 200 poliser har fått minst 20 dagars utbildning i konflikthantering, gruppdynamik, globalisering och omvärldsanalys. En av de viktigare insikterna är att inte bara demonstranter och fotbollshulliganer påverkas av gruppdynamiken.

- Polisen är också en grupp människor. Jag har själv stått mitt emot ett gäng Black Army-medlemmar som skriker och höjer nävarna och jag vet hur lätt det är att börja känna på batongen då. Och om en polis börjar slå med batong så följer lätt andra efter, säger Lippens.

I stora drag går polisens nya taktik ut på att lära sig mer om dem som de möter, föra en löpande dialog och undvika konfrontation. Lippens tar förra årets nedläggningar av vårdcentraler i flera förorter som exempel:

- Klart som sjutton att folk protesterade! Vid ett tillfälle ockuperade de en lokal, och då valde vi att inte lyfta ut dem. Många tyckte att vi skulle ingripa, men varför ska vi det? Det här är ett demokratiskt samhälle och om folk väljer att protestera så här i tre dagar så låt dem göra det då. Låt politikerna stå till svars istället för att ringa efter polisen varje gång.

Om polisen istället hade tvingat ut ockupanterna så hade konflikten bara blivit värre, menar Lippens.

- När det väl brakar loss finns det ingen polis i världen som kan stoppa det. Vi kan aldrig stoppa bråk, men däremot kanske se till att det inte eskalerar, säger han.

Den ståndpunkten är inget som Hans Lippens har kommit fram till själv, utan polisen har tagit hjälp av forskningen för att förstå bland annat hur grupper fungerar och konflikter kan lösas. Bland annat har forskare vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Göteborgs universitet varit delaktig och skrivit två hela avsnitt i polisens nya utbildningsmaterial.

De nya polisbussar som nyss har börjat synas på gatorna är också en del av den nya taktiken. Det är en poäng med att man kan se in i dem och se vad de där inne gör. Polisen framstår på så sätt inte som onödigt hotfull.

Hans Lippens är nöjd med att Bushs besök och EU-toppmötet kunde genomföras utan störningar 2001. Polisen gjorde över 200 eskorter, och demonstrationer med mellan 20 000 och 30 000 deltagare kunde genomföras utan problem. Men han är samtidigt självkritisk:

- Hvitfeldtska var väl inte någon guldstjärna i svensk polishistoria. Och insatsen mot Schillerska gymnasiet använder vi oss av som ett exempel på hur man inte ska uppföra sig när vi har etikdiskussioner inom utbildningen. Det är ju så att många av de kränkande uttalanden som vi anklagas för att ha sagt där, blev ju sagda. Att man inte har kunnat klarlägga vem som sade vad är ju en annan sak, säger han.

Fakta: 

Se vidare Anmälda poliser förhördes aldrig.

Fria.Nu