System för elproduktion gynnar storföretag

Publicerad:   •  Uppdaterad:

Ett år har gått sedan regeringen införde systemet med elcertifikat, där syftet är att gynna produktionen av förnybar el. Men stora aktörer får kritik för att de hellre betalar böter än tillåter alternativ kraftproduktion. Flera länder har tidigt övergett systemet.

Inrikes

I maj 2003 införde regeringen elcertifikat för att gynna produktionen av förnybar el. Men systemet tycks ha kollapsat. De stora vinnarna är skogsföretagen, som bara för att de fortsätter att använda biobränslen i sina egna pannor fått elcertifikat för cirka en miljard kronor av staten, medan knappt någon vågar satsa på ny vindkraft.

- Systemet är för dyrt, krångligt och osäkert, säger Olof Karlsson, ordförande i Sero, Sveriges energiföreningars riksorganisation.

Han säger att certifikaten gjort att flera vindkraftprojekt inte kommit i gång. Nu senast i Piteå där man vill bygga 18 vindkraftverk, men inte hittat någon finansiär. Med elcertifikaten hoppades regeringen stimulera förnybar elproduktion genom ett marknadssystem. Den som producerar förnybar el får elcertifikat, medan elleverantörerna måste köpa certifikat från producenter som har en viss andel förnybar el.

En stor aktör som statliga Vattenfall har valt att betala böter på 30 miljoner kronor, som går till staten, i stället för att lämna tillbaka alla sina osålda certifikat. De stora elbolagen håller tillsammans inne certifikat för 165 miljoner kronor.

- Oavsett vilka skälen är, drar man undan certifikat som kunde gynna små kraftproducenter, anser Olof Karlsson.

- Dessutom har torven kommit in i systemet. Det betyder att exempelvis kraftverket i Västerås, som eldar med torv från bland annat Estland och Vitryssland, får certifikat. Det känns inte alldeles rätt.

Olof Karlsson anser att svenska folket blivit försökskaniner i ett system som inte fungerat på andra håll. I Österrike avskaffade man certifikaten efter ett halvår. Danskarna tvekade länge, men beslutade nyligen att avstå. Svenska konsumenter betalar omkring tre öre per kilowattimme i certifikatavgift.

- Vi föreslår ett enklare och billigare system som det man har i Tyskland, säger Olof Karsson.

Där har regeringen satt som mål att 100 000 hustak ska förses med solceller. De som installerar solceller får ett stöd via ett fastprissystem, som innebär ett garanterat pris för den el man levererar.

Är inte det en förbjuden statlig subvention?

- Nej. Idén är att den som exempelvis bygger ett vindkraftverk i havet som producerar el för 70 öre kilowattimmen, får en garanti på 40 öre vid ett marknadspris på 30 öre. Ersättningen ska komma ur en fond som alla konsumenter betalar via nätavgiften och är ingen statlig subvention. Vi beräknar att fonden kommer att kosta konsumenterna cirka 0,5 öre per kilowattimme. Och pengarna går till ny, alternativ elproduktion.

- Man utredde även ett fastprissystem, men regeringen ville ha ett mer marknadsnära och kostnadseffektivt system för att få konkurrens mellan alternativen, säger Pernilla Axelsson, enhetschef vid Statens energimyndighet.

Men vindkraften har problem?

- Det har regeringen bett oss undersöka och vi hoppas kunna ge svar i slutet av året. Det kan hänga samman med att vindkraften har stora kapitalkostnader i förhållande till driftskostnaderna.

Varför har Sverige valt certifikatssystemet när andra misslyckats?

- Det finns svårigheter att konstruera en så pass komplex marknad. Det borde kunna fungera bättre i Sverige där vi har en större spridning mellan alternativen.

Elbranschens storföretag lagrar certifikat. Är det lyckat?

- Enligt reglerna är det fullt tilllåtet. Man gör kanske bedömningen att certifikaten kommer att stiga i pris. Men jag är optimist. Om Norge bestämmer sig för att ansluta sig till systemet, blir marknaden större och stabilare, säger Pernilla Axelsson.

Fria.Nu