Känslodjupen blir bara utfyllnad

Publicerad:   •  Uppdaterad:

Om natten är Pernilla Glasers nya roman, den andra i ordningen, och den har låtit vänta på sig. Det var nästan ett decennium sedan hennes debutroman Robson kom ut. Hennes nya roman handlar om två halvsystrar. Systrarna förefaller ha likartade förutsättningar i livet, men trots detta har de helt olika syn på livets utmaningar. Den äldre systern Ingrid-Marie ser allt genom kolsvarta glasögon och överväger självmord.

Kultur

Den yngre systern, Fredrika, verkar inte vilja ge upp hoppet om sitt liv och kämpar glatt på i ur och skur.

Historien berättas genom ett växelspel där varje syster får ett kapitel i taget. De turas om att berätta sina känslor och upplevelser. Fredrika, den yngre systern, är den som i huvudsak för bokens handling framåt. Ingrid-Marie står för tillbakablickarna, bakgrunden till det som sker. Det här är en ganska intressant litterär konstruktion och jag tycker att den fungerar bra.

Ett viktigt tema som återkommer ständigt är de båda systrarnas relation till sin mor. Birgitta, som hon heter, är en ganska dominerande gestalt som trots att döttrarna är vuxna gärna lägger sig i deras liv.

Hon har ett stort kontrollbehov som jag misstänker bottnar i en egen osäkerhet. Hon representerar för mig också det lite unkna, sjuka och instängda i boken. Speciellt gäller detta i relationen mellan henne, hennes nye man och Ingrid-Marie som hade oturen att få en ny pappa två-tre år för sent i livet.

Bokens historia, själva berättelsen, tycker jag fungerar bra. Den är logisk och utgör ganska intressant och engagerande läsning. Men varför har Pernilla Glaser valt ett så svårtillgängligt och omständligt språk? Trots att boken bara innehåller strax över 200 sidor tar den lång tid att ta sig igenom. Långa, för mig meningslösa, miljöbeskrivningar turas om med avgrundsdjupa känslodjup som i långa stycken känns som utfyllnad. Boken tar en evighet på sig att komma igång med själva berättandet vilket gör att många riskerar att tröttna och lägga boken ifrån sig och lova att läsa den vid ett tills vidare odefinierat 'senare tillfälle'. Vilket är synd, för om man tvingar sig igenom den språkliga snårskogen finns det ju faktiskt något där. Något värt att berätta, en historia som, klädd i annan språklig dräkt kunde utgöra ett välbehövligt tillskott till den svenska 00-talslitteraturen.

Men om Glaser fortsätter sin hittillsvarande utgivningstakt är jag rädd att den uppgiften måste gå till någon annan.

Johan Lim

LITTERATUR: Om natten

Författare: Pernilla Glaser

Bokförlag: Albert Bonniers

Stockholms Fria