Så kallad bitcoin mining – att gräva bitcoins – kräver mängder med energi. Här en ”bitcoin-gruva” i en processorhall i Köping.

Bitcoin – en massiv miljöbov

Publicerad:

Att generera den digitala valutan bitcoin slukar mängder av energi, kanske så mycket som hela länder. Framgången för valutan kan komma att innebära en enorm påfrestning för miljön.

Utrikes

Den senaste månaden har den digitala valutan bitcoin stigit och rasat i värde i hisnande takt. Enligt bedömare kommer cirka 80 procent av de maximala 21 miljoner bitcoins som grundarna bestämt får finnas vara skapande vid början av 2018, vilket gjort att människor uppmanats att investera före stoppet för nya bitcoins, då priset förväntas öka.

Med så många digitala mynt ute på marknaden har beräkningar och uppskattningar börjat göras av valutans totala energikonsumtion. Skapandet av varje bitcoin tar nämligen upp enorma mängder dataenergi. Beräkningarna kompliceras dock av att bitcoin inte har någon central organisation och att nya bitcoins skapas av användarna. Enkelt förklarat kan man säga att istället för en bank som verifierar och kontrollerar transaktioner och pengarnas legitimitet så kan det göras av vem som helst med en dator, antingen en privatperson eller ett företag. Som tack för att de protokollför transaktionerna får de nya bitcoins. På engelska kallas detta för ”bitcoin mining” – att gräva bitcoins.

Men flera organisationer och forskare har gett sig på att beräkna energikonsumtionen av bitcoin-grävandet. Enligt analyssidan Digiconomist hamnar bitcoins årliga elkonsumtion i år på runt 37 terawatttimmar, vilket motsvarar hela länders energikonsumtion. Redan 2014 kom matematiker vid irländska Maynooth universitetet fram till att bitcoins energikonsumtion var jämförbart med Irlands. Andra menar att siffrorna är överdrivna, men valutans totala energikonsumtion hamnar ändå på någonstans mellan 0,05 och 0,15 procent av den totala elkonsumtionen världen över, vilket är mycket högt för en tjänst som bara används av tre miljoner människor.

– Det är en löjligt hög siffra, säger Digiconomists analytiker Alex de Vries till tyska tidningen Deutsche Welle.

– Oavsett hur man mäter handlar det bara om huruvida bitcoin är 10 000 eller 20 000 gånger värre än Visa.

Majoriteten av energin som används för bitcoins kommer dessutom från fossila bränslen, eftersom över hälften av registren finns i Kina där elektriciteten kommer från kolindustrin. Att ställa någon till svars eller göra något åt problemet blir dock svårt då bitcoin alltså inte har någon central organisation. Samtidigt tittar nu flera dataexperter på olika lösningar för att göra bitcoin mer miljövänligt – eller att skapa en helt ny digital valuta.

BitTorrent-skaparen Bram Cohen uppger att han nu har planer på att skapa en ny, miljövänligare digital valuta genom att använda sig av redan existerande, oanvänt lagringsutrymme.

– Det är tekniskt ambitiöst och mycket jobb. Men jag har fått ihop tillräckligt med pengar och folk, nu är det dags för det riktiga arbetet, säger Bram Cohen till tekniknyhetssidan TechCrunch.

Fakta: 

Vad är bitcoin?

Bitcoin är en digital valuta som skapades 2009.

Tanken med bitcoin är att möjliggöra betalningar över internet direkt mellan användare utan inblandning av en tredje part, till exempel en bank.

Varje användare har en plånboksfil där pengarna sparas. Plånboksfilen kan antingen sparas på ens egna dator eller hos en tredje part. Bitcoins kan sedan skickas till vem som helst med en bitcoin-adress.

Eftersom valutan inte har någon centralbank, kontrolleras och lagras transaktionerna av användarna i så kallade blockkedjor.

Fria Tidningen