Sabina (Andreea Petre) och Elin (Elin Marklund) är båda ensamma, och hittar något viktigt hos varandra.

”Holmsund är ett tvärsnitt av Sverige”

Publicerad:

I kortfilmen Den blomstertid nu kommer återvänder filmaren Victor Lindgren till sin hemort Holmsund för att skildra tre personers möte med Sverige, och den växande främlingsfientlighet som han menar finns i hela landet.

– Den växer som en folksjukdom och tär väldigt mycket.

Kultur

”Den definitiva galenskapen gömmer sig i skogen, i vattnet, i villorna, i fabrikerna, i era trädgårdar. Den finns på era verandor och i era sovrum. Det finns ingenstans att gömma sig.”

Orden är sjuttonåriga Sabinas i kortfilmen Den blomstertid nu kommer av Umeåfilmaren Victor Lindgren. Sabina är romsk rumän och har kommit till Holmsund i Västerbotten för att söka jobb. När hon går och plockar tomburkar möter hon tonårstjejen Elin. Det blir början på en stark vänskap.

Genom filmen hörs Sabina berätta om det oundvikliga vansinne som är på väg.

– Det är en dikt jag har skrivit som handlar om det rädda och det inskränkta samhället, som skapas när vi försöker skydda något genom att trycka bort andra. Sabina kallar det för den inre kollapsen, som kommer att förstöra allt om den fortsätter få fäste. Den växer som en folksjukdom och tär väldigt mycket. Jag tror att det är superskadligt att vi börjar skilja oss från varandra, säger Victor Lindgren.

Den blomstertid nu kommer är tagen ur Till drömmarnas land, ett långfilmsprojekt som Victor Lindgren just nu håller på att klippa. Där berättas det om tre personer som kommit till Holmsund för att skapa sig ett bättre liv; Sabina och en rysk far och son som fått arbete på ett bygge.

Tanken att göra en film om migration och främlingsrädsla kom till Victor Lindgren under den så kallade flyktingkrisen förra året.

– Många människor tvingades på flykt, samtidigt som de främlingsfientliga krafterna blev starkare runt om i Europa. Att skriva om det blev ett sätt att hantera den hopplöshet och frustration jag kände då.

Under den här tiden arbetade han som frivillig med Refugees welcome i Umeå och träffade många nyanlända flyktingar. Han var också engagerad i ett projekt som drev en söndagsskola för barn till EU-migranter. Där hittade han inspiration till Sabinas rollfigur.

– Jag ville berätta om en romsk tjej på grund av den antiziganism, eller antiromanism som det borde kallas, som finns överallt. Det känns som en av få accepterade former av diskriminering som finns kvar. Alla vet att det finns men ingen gör något åt det.

För att hitta skådespelare till de rumänska rollerna åkte han och filmteamet till Rumänien och letade upp professionella romska skådespelare. Andreea Petre som spelar Sabina fick han tag på genom dokumentären Toto and his sisters som hon tidigare medverkat i, som skildrar hennes uppväxt i ett getto i Bukarest där hon tvingas ta hand om sina syskon.

– När jag såg den tänkte jag att hon kunde vara min Sabina. Jag kontaktade henne och hon kom och provspelade och var jättebra.

I den kommande långfilmen skildras dels Sabinas vänskap med Elin, och hur hon kämpar för att hitta ett jobb och bli accepterad i samhället, och dels de ryska männen, som ganska snabbt blir uppsagda från bygget.

– Den här växande rädslan hos människorna i samhället märks i subtila handlingar, som hur Sabina inte får något jobb och hur hon blir förföljd och utkörd från Konsum. Små grejer som säger ”du ska inte vara här”, säger Victor Lindgren.

Filmen följer också en rektor i Holmsund som håller på att bli galen av rädsla. I sitt sommarlovstal till barnen ber hon dem att värna det som samhället har byggt upp och varnar för de nya Holmsundare som inte vill följa reglerna.

– Det finns något fult och inskränkt i hennes tal, men det biter inte på ungdomarna utan de är mer öppna, säger Victor Lindgren.

Han är uppvuxen i Holmsund och har spelat in några av sina tidigare filmer där. I Till drömmarnas land ville han fånga upp den rädsla för det okända som han kan uppfatta finns hos många i samhället.

– Holmsund är ett litet arbetarklassamhälle där det tidigare inte funnits så många invandrare. Det finns en viss jargong och en viss retorik när man pratar om traditioner till exempel. Jag har själv arbetat på byggen och inom industrin där och hört männen prata om vilken typ av arbetare polackerna är.

Men han poängterar att han inte vill peka ut Holmsund som en särskilt rasistisk plats, utan menar att det bara är ett exempel på den rädsla som finns över hela landet.

– Jag ser det som att Holmsund är ett tvärsnitt av Sverige. Det här inskränkta finns i hela landet, och i världen i stort. Vi är alla en del av det, om Sverige är rasistiskt är jag också det på ett sätt, och jag måste titta på mig själv kritiskt också.

Att det skulle finnas mer rasism och rädsla på landsbygden är farligt att säga menar Victor Lindgren, det spär på en redan existerande föreställning om att folk som bor utanför storstäderna är inskränkta och dumma. Däremot tror han att det kan finnas sämre förutsättningar för de som bor på landsbygden att vara välkomnande och öppensinnade mot nyinflyttade.

– Om det finns 150 industrijobb på orten är det enkelt att göra kopplingen att människorna som kommer in ska börja ta deras jobb. Men det är inte invandrarna som är fienden utan cheferna, säger Victor Lindgren, och berättar om hur fabriker i Holmsund lagts ner efter beslut om att flytta verksamheten till Kina.

– Konsultföretag kommer in för att ”effektivisera” hela fabriken, sparkar folk och lägger ner verksamheten. Det är klart att det känns tufft att se den ort där du har vuxit upp försvinna.

Victor Lindgren hoppas att filmerna ska ge en förståelse för hur romerna och ryssarna som kommer till Sverige har det. Han har själv lärt sig mycket av att arbeta med filmerna menar han.

– Det är så lätt att fastna i sin egen lilla vrå, men när vi börjar prata med varandra och förstå varandra blir allt så mycket lättare och bättre.

Den blomstertid nu kommer ska visas på SVT under våren, och dyker även upp på biografer runt om i landet. Till drömmarnas land planeras vara klar i början av 2018.

Landets Fria