Forskaren Julia Bahner tror att det behövs fler vägar att att kunna påverka och diskutera för de som inte vill vara med i funkisrörelsens föreningar.

Funkisrörelsen letar nya vägar

Publicerad:   •  Uppdaterad:

En starkare rörelse kan höja sin röst med krav på regionens politiker att handla – inte bara lova att ”ta med sig frågan”. Nu vill funkisrörelsen hitta nya vägar att nå ut till unga och nyanlända.

Inrikes

Funkisrörelsen kan bli bättre på att göra sin röst hörd i debatten. Det är en av slutsatserna i en ny rapport som forskaren Julia Bahner presenterade på seminariet Vilka röster hörs, då representanter från funkisrörelsen mötte regionens politiker förra fredagen. En annan slutsats är att rörelsen kan bli bättre på att hitta ut till nya grupper.

– Nyanlända tror ofta att det finns ovanligt många med funktionsnedsättningar i Sverige. Det beror snarare på att vi kommit en bit på vägen här med möjligheter att delta i samhället och röra sig på stan. Att nå ut till nyanlända och visa på de möjligheterna är en pedagogisk utmaning för föreningarna, säger Julia Bahner.

– Där måste vi börja tänka i nya banor. Att vänta på att de ska komma till oss har inte funkat, istället måste vi bli bättre på att röra oss mot dem, säger Caroline Eriksson från Unga rörelsehindrade.

Bahners rapport visar på brister med dagens system där intresseföreningar är den huvudsakliga kanalen att påverka samhället genom. Föreningsformen med stadgar, styrelser, möten och protokoll är inte lockande för alla. Det leder till att vissa röster exkluderas redan innan och aldrig når politikerna.

– För dem som är aktiva i föreningarna är det en form de uppskattar. Gemenskapen där har flera värden, möjligheten att möta andra i liknande situation som en själv är en, säger Julia Bahner.

Däremot tror hon att det behövs en kombination av att föreningarna utvecklar sitt arbete med att nå ut till nya grupper och ett öppnande av nya vägar att påverka och diskutera för dem som inte kan eller vill aktivera sig i föreningar.

– Föreningarna kan slipa på hur de formulerar sina frågeställningar. Kanske ska det inte kallas intressepolitik. Ett sätt kan vara att istället lyfta teman, kommunicera ut att nu ska vi göra en satsning på att jobba med färdtjänstfrågor och öppna för alla som tycker att det är angeläget, både personer med funktionsnedsättningar och andra, säger hon.

När det kommer till möjligheten att påverka kommun och region är ett av problemen paradoxalt nog att det finns en politisk konsensus om att det är viktiga frågor att arbeta med. ”Bra, det tar vi med oss”, säger politikerna enligt funkisrörelsens erfarenheter. Sedan händer inte mycket.

– Politik ska ju innehålla lite motsättningar, men här verkar alla vara överens, säger Bahner.

Det är å andra sidan vare sig önskvärt eller troligt att det dyker upp partier som har motstånd mot personer med funktionsnedsättningars rättigheter på agendan. Däremot behövs det även här öppnas nya möjligheter för påverkan och forum där frågorna kan debatteras och få lite friktion.

En vanlig synpunkt som framkommit i Bahners studie är viljan att kunna påverka via sociala medier.

– Det behöver inte vara svårare än ett Facebook-konto, säger Bahner.

En annan synpunkt, särskilt från personer med funktionsnedsättningar som i dag inte deltar i debatten, är att de inte känner sig hemma i de fördefinierade grupperna. Vid kontakt med regionen hänvisas man ofta till en av fem definierade grupper för svårigheter, till exempelt svårt att se eller svårt att röra sig.

– Det finns personer som upplever otillgänglighet eller funktionshinder men som inte känner sig hemma i någon av grupperna, menar Bahner.

Responsen och intresset för rapporten har varit god från både politiker och funkisrörelsen.

– Jag hoppas att det här kan leda framåt och inte bli det där ”viktiga frågor, dem tar vi med oss” och sedan händer inget, säger Julia Bahner och fortsätter:

– Jag ser flera öppningar för intressant framtida forskning. Till exempel hur nya kommunikationsformer och vägar att påverka kan tas fram och hur föreningslivet utvecklas.

Fakta: 

Rapporten

Julia Bahner har tagit fram rapporten Funktionshinderrörelsens villkor på uppdrag av Västra Götalandsregionens kommitté för mänskliga rättigheter.

Göteborgs Fria