– Det lilla vi får in i form av regnkläder, plastskärp och plastväskor är ofta i så dåligt skick att vi får slänga det direkt, säger Lottah-Matilda Ölund, som arbetar med att sortera kläder på Emmaus Fredriksdal.

Giftiga plastsaker ratas på second hand

Publicerad:

En ny studie visar att farliga mjukgörare finns i många äldre plastprodukter som säljs i second handbutiker. Det har fått Emmaus Björkå att ta bort de berörda produkterna i alla sina butiker.

Inrikes

Inne i sorteringsbyggnaden på Emmaus Fredriksdal utanför Svalöv ligger dammsugare, jordglober, ridspön av äldre modell och mycket annat i en salig blandning. Robert Larsson som är verksamhetsansvarig kliver runt bland grejerna och letar efter något som skulle kunna innehålla plast som gjorts mjuk med så kallade ftalater.

– Det är klart att det skulle kunna finnas i någon dammsugarslang eller en och annan väska. Men om vi skulle försöka ta bort allt där det möjligtvis kan finnas skulle det bli så otroligt omfattande.

I butiken finns sedan flera år riktlinjer för att det inte ska finnas regnkläder, mjuka plastväskor för barn eller mjuka plastleksaker, några produkter som visat sig ofta innehålla ftalater.

– Vi får in väldigt lite av de här sakerna så vi behöver inte sortera bort särskilt mycket. Det är sådant som blir slitet när barn använder det och folk skänker oftast inte saker som inte går att använda.

Emmaus Fredriksdal är en del av organisationen Emmaus Sverige, som Emmaus Björkå är en förgrening av. Butiken berörs alltså egentligen inte av Emmaus Björkås beslut kring ftalater. Men Robert Larsson tycker att det är ett bra ställningstagande.

– Jag såg ett program redan för femton år sedan om farliga mjukgörare i plast. Det känns som ett av de farligaste ämnena just för att det kommer så nära människan och är hormonstörande.

Att de har valt att begränsa sig till plastleksaker och regnkläder beror på att det är svårt att veta när det kan finnas farliga mjukgörare i sakerna.

– För att få fram vad det finns för ämnen i varje enskild grej krävs det enorm kunskap. Oftast finns det ju inga etiketter eller innehållsförteckningar kvar, säger han.

Lottah-Matilda Öhlund, som är ansvarig för att sortera kläder, håller med om att det är svårt att avgöra vad som kan innehålla mjukgörare.

– När det gäller t-shirtar med tryck är det ju svårt att veta vilken typ av plast det är, så vi får slänga många av dem.

Kläder kommer främst till butiken från några av de insamlingscontainrar som finns utplacerade i trakten och då är det svårt att avgöra vad som är säljbart innan det tas till butiken. Prylar hämtas till största del direkt från återvinningscentraler och då kan ett urval göras på plats.

– Det finns ingen anledning att ta hit något som är trasigt, dåligt eller som vi vet att vi inte kommer kunna sälja, säger Robert Larsson.

Butiken har också en policy att inte sälja leksaksvapen eller något som personalen tolkar som rasistiskt eller sexistiskt.

– Det handlar om en medvetenhet, vi vill försöka föregå med gott exempel, säger Robert Larsson.

Cecilia Hedfors är sakkunnig i miljögifter på Naturskyddsföreningen och samordnare för Kemikalienätverket.

Vilka risker finns med ftalater?

– Vissa ftalater har visat sig vara reproduktionstoxiska, alltså försämra fortplantningsförmågan. De vill man inte ha omkring sig och särskilt inte i närheten av barn som är extra känsliga. Sedan betyder det att det finns en risk att påverkas, inte att man absolut gör det.

Var är det vanligast att hitta farliga ftalater?

– Ämnena används för att göra PVC mjuk. Det återfinns främst i gamla PVC-golv, där kan ftalater utgöra fyrtio procent av vikten. I gamla regnkläder, leksaker tillverkade före 2007, billiga varianter av gummistövlar och elsladdar kan det också finnas.

Går utvecklingen och lagstiftningen åt rätt håll?

– Det händer mycket inom området. Byggbranschen började fasa ut ftalater ur PVC-golv redan i början av 2000-talet. Elföretag har nu också börjat byta ut ftalaterna i PVC:n i sina sladdar mot andra mjukgörare. Naturskyddsföreningen skulle vilja se en lagstiftning även mot den typ av ftalater som det ännu inte finns tillräckligt med forskning på, då vi är rädda att de också är skadliga. Vi jobbar på att de också ska utvärderas men EU är ett tungrott system.

Vad kan man tänka på för att undvika ftalater?

– Köp inte PVC-produkter utanför EU eller sådant som tillverkats innan 2007 för leksaker och 2015 för övriga varor. Om man själv ska dra om elledningar kan man fråga efter halogenfria sladdar. Det finns ingen anledning att sluta handla second hand, men använd sunt förnuft och ta hjälp av din näsa. Om något luktar plast, hoppa över det.

Fakta: 

Bakgrund

För några veckor sedan gick biståndsorganisationen Emmaus Björkå ut med att de väljer att plocka bort produkter som kan innehålla hormonstörande ftalater från alla sina second handbutiker. Detta efter en studie där Göteborgs stad testat en mängd begagnade produkter.

Ftlater visade sig finnas i 11 av 17 produkter, däribland regnkläder i pvc, mjuka plastväskor och vissa plastleksaker.

Resultatet av studien delgavs till några av landets största second handkedjor – Emmaus Björkå är de första att göra ett offentligt ställningstagande.

Det här är ftalater

Ftalater är en grupp kemiska ämnen som kan användas för att göra plaster mjuka.

De så kallade lågmolekylära ftalaterna har visat sig vara hormonstörande och försämra fertiliteten.

Ämnena kan läcka ut ur materialen och tas upp av kroppen.

Ämnena fortsätter att läcka ut även när produkten blir äldre.

I leksaker är de fyra lågmolekylära ftalaterna förbjudna sedan 2007 och de högmolekylära förbjudna i leksaker till barn under 3 år.

Sedan 2015 får de lågmolekylära ftalaterna inte användas inom EU, vilket gör att varor tillverkade inom EU är fria från dessa. Men importerade varor kan fortfarande innehålla ftalater.

De högmolekylära ftalaterna har ännu inte utvärderats grundligt, så vi vet i dag inte hur de påverkar oss.

De är fortfarande tillåtna och har ersatt en del av de lågmolekylära ämnena.

Källor: Kemikalieinspektionen och Naturskyddsföreningen

Andra second handbutiker om ftalater

”Vi har tagit del av Göteborg stads studie och gått ut med information och rekommendationer till samtliga butiker att de bör plocka bort varor som det kan finnas ftalater i. Eftersom varje butik är sin egen juridiska person kan vi inte styra någon utan bara informera och hoppas att de agerar på ett bra sätt. Vi har fått spontana reaktioner från några butiker att de har plockat bort en del regnkläder och plastleksaker ur sortimentet. Butikerna brukar vara noga med att följa de riktlinjer som finns, vi vill ju inte sprida något som är skadligt.”

Magnus Lundén, enhetschef för second hand-verksamheten, Röda Korset Kupan

”Jag känner inte till studien från Göteborgs stad och frågan om att sortera bort produkter i mjukplast har inte diskuterats i ledningsgruppen. Däremot vet jag inte om den typen av produkter sorteras bort i enstaka butiker, men jag tror inte det. En av orsakerna är att materialkunskapen saknas, det skulle behövas en utförlig lista på farliga ämnen och var de förekommer. Vi skulle därefter få ta bort den typen av varugrupper helt och det är ett stort beslut. Det här är en av många miljöfrågor som vi behöver förhålla oss till och det är något som vi behöver skaffa oss mer kunskap om.”

Tomas Bjoersdorff, verksamhetschef Erikshjälpen

Landets Fria