Kommunalrådet Marina Johansson (S) tycker att det är självklart att barn till romska migranter ska erbjudas skolgång.

Kommunalråd kritiserar utredning om romska migranter

Publicerad:

Kommuner bör inte erbjuda EU-migranters barn att få gå i skolan, tycker regeringens utredare. Men i Göteborg har man inga planer på att följa rekommendationen.

– Att vi skulle uppmuntra fler barn att komma hit stämmer inte med verkligheten, säger kommunalrådet Marina Johansson (S).

Inrikes

Sedan några år tillbaka bedriver Göteborgs stad flera verksamheter som riktar sig till fattiga romer, som kommit hit från Rumänien eller Bulgarien för att tjäna pengar genom att till exempel tigga. Förutom att erbjuda sovplats på härbärgen finansierar kommunen också ett dagcenter med möjlighet till bland annat dusch och en informationscentral som ger juridisk information om gruppens rättigheter i Sverige. Kommunen driver också en öppen förskola och har till skillnad mot många andra kommuner beslutat att erbjuda alla barn till utsatta EU-migranter skolgång.

– Det är ytterst sällan som uppsökarna i kommunen träffar på barn men om de gör det är vi noga med att erbjuda skola. Vi tycker att det är självklart utifrån barnkonventionen att man ska göra det, säger Marina Johansson (S), kommunalråd med inriktning på sociala frågor i Göteborgs stad.

Hittills har det varit oklart vilka skyldigheter som kommunerna egentligen har att erbjuda skola för den här gruppen barn. Därför har regeringens samordnare för utsatta EU-medborgare, Martin Valfridsson, utrett bland annat detta. Hans slutsats är att kommuner inte har skyldighet att erbjuda skolgång. Han tycker tvärtom att kommuner generellt inte bör göra det.

– Jag tycker inte att vi ska uppmuntra den här gruppen att ta med barn till Sverige om man inte kan säkerställa att man har en tillräckligt bra boendesituation, sa Martin Valfridsson under en presskonferens förra veckan.

Han menar att man har fått signaler från hjälporganisationen Hjärta till hjärta och den svenska ambassaden i Bukarest att barn till utsatta EU-medborgare har avbrutit skolgång i Rumänien för att följa med sina föräldrar till Sverige. Det finns alltså tecken på att de kommuner som har erbjudit skolgång har uppmuntrat föräldrarna att ta med sina barn, slår rapporten fast som nu har lämnats över till regeringen.

– Det är några kommuner som mer permanent har sett att det finns barn i den egna kommunen. I vissa fall beror det direkt eller indirekt på hur kommunen har agerat, när gruppen anpassar sig efter de signaler som sänds från samhället, säger Martin Valfridsson.

Men den här bilden ifrågasätts av kommunalrådet Marina Johansson (S). Hon säger att de i nuläget har ungefär 15–17 barn till romska migranter som går i skolan i Göteborg och närliggande kommuner.

– Jag tycker inte att det stämmer överens med den verklighet som vi har sett. De flesta som kommer hit har problem med att ordna uppehälle, mat och kläder i hemlandet och kommer hit periodvis för att tjäna pengar och åker sedan hem till sin familj igen. De flesta barn är kvar hos släktingar i hemlandet. Vi har inte sett några belägg för att de skulle rycka upp barn ur skolan i hemlandet och sätta de i skola i Sverige, säger hon.

Däremot säger hon att det kan få positiva effekter för hela familjen att det fåtalet barn som kommer till Sverige erbjuds skolgång här.

– De som jobbar med de här barnen i förskola och skola vittnar om att det ger hela familjen hopp om framtiden, att de lär sig skriva sitt eget namn och lär sig läsa. Det ökar drivkraften att fortsätta gå i skolan även i hemlandet.

Men Göteborgs inställning sticker ut bland svenska kommuner. Enligt en enkät som Dagens Nyheter gjorde förra året svarade endast 6 av 136 kommuner att de erbjuder skolgång för EU-migranters barn. En av dem som inte gör det är Motala kommun. Kommunalrådet Nicklas Rudberg (S) är positiv till Martin Valfridssons förslag och tycker att det behövs nationella riktlinjer.

– Det blir en klarhet i hur man ska hantera det här. Det är inga lätta frågor och det blir ett orimligt stort ansvar på den enskilda kommunen annars, säger han.

För drygt två år sedan nekades åtta barn till EU-migranter från Bulgarien att få gå i skolan i Motala. Beslutet överklagades till Skolväsendets överklagandenämnd, som menade att kommunen inte hade gjort någonting fel och hänvisade till EU-rätten. I dag har många av de barnen återvänt till Bulgarien just för att de ska kunna gå i skolan, säger Nicklas Rudberg.

­– Så om vi hade erbjudit skola här hade rätten till skola i hemlandet kanske försvårats, säger han.

Men han är tydlig med att kommunen inte har tagit ställning för eller emot skolgång till EU-migranters barn. Kommunen följer bara Skolväsendets överklagandenämnds beslut och barn till
EU-migranter som efter tre månader har egen försörjning genom arbete eller utbildning erbjuds skola, precis som alla andra.

Även om ni inte har skyldighet att erbjuda skola de första tre månaderna så finns det ju ingenting i dag som hindrar att ni ändå gör det, utifrån barnkonventionen till exempel. Vad talar emot att ni inte gör det?

­– Vår bedömning utifrån barnkonventionen är att vi ger rätt utbildning men inte de första tre månaderna. Det är inte rimligt att vi från första dagen ska erbjuda skola. Ett tag hade vi 40-50 barn i kommunen så det handlar inte om bara ett barn. Men det är en fråga som borde diskuteras på nationell nivå och på EU-nivå, vilken social hänsyn vi ska ta och vilket ansvar som nationerna har. Det är ingen fråga för en kommun.

Föreningen Hem, som arbetar på olika sätt med att ge stöd till hemlösa EU-migranter i Stockholm, håller inte med om att det inte är en fråga för kommunerna. Sven Hovmöller, som bland annat ansvarar för föreningens svenskakurser, tycker att det är självklart att alla kommuner borde erbjuda skolgång.

– En del som kommer till oss kan skriva några bokstäver, några kan inte alfabetet alls och kan inte ens slå upp ord i en ordlista. Det är alltså på sexårsverksamhetsnivå. Så att säga att man skulle dra ur barnen ur skolan i Rumänien... Vadå skola, det finns ingen skola värd namnet därnere och det finns ingenting som tyder på att det kommer att förändras den närmsta tiden.

Dessutom måste den fria rörligheten inom Europa gälla även fattiga människor som kommer hit för att hitta försörjning, säger han.

– Om de tar med sina barn tycker jag det är självklart att de borde få gå i skolan. Att man ser barn som far illa och springer på gatan beror ju på att de inte får gå i skola och dagis här i Sverige, säger han.

Även Unicef Sverige engagerar sig i frågan och tänker ligga på regeringen för att se till att riktlinjerna om att kommuner ska neka skolgång inte ska gå igenom. Annars kan det få stora konsekvenser för de barn till romska migranter som kommer till Sverige, säger Christina Heilborn, programchef på organisationen.

– Det innebär att barnen kommer leva vind för våg i Sverige och riskerar att bli helt utan utbildning och istället fastnar i fattigdom och utanförskap. Möjligtvis kommer en del familjer återvända eller välja att inte ta med barnen men många kommer stanna ändå för att det av olika skäl inte kan lämna barnen i hemlandet. Vi har sett att i kommuner där barnen inte har fått rätt till skolgång har de fått klara sig själva, säger hon.

Unicef släppte en rapport i höstas som tagits fram av två forskare vid barnrättscentrum vid Stockholm universitet som slår fast att barn till utsatta EU-medborgare bör betraktas som papperslösa och därmed ha rätt till skolgång, enligt lag. Men den utredningen avvisar utredaren Martin Valfridsson i rapporten med att det är en för ”vidsträckt tolkning” av barnkonventionen och svensk lag.

– Det är märkligt hur utredaren avfärdar deras undersökning och analys och istället görs en godtycklig och subjektiv tolkning av vad som gäller. Vi tycker naturligtvis också att man ska arbeta förebyggande i hemlandet, vilket vi också gör, och se till att barn går i skolan där. Men vi måste också ta ansvar för de barn som befinner sig här och det är det som barnkonventionen ska garantera.

Samma inställning har Göteborgs stad, som också hänvisar till just barnkonventionen, som Sverige har åtagit sig att följa men som inte är svensk lag. Så länge inte lagstiftningen förändras så att det blir förbjudet för kommuner att erbjuda skolgång till EU-migranters barn kommer Göteborgs stad att fortsätta göra det, säger Marina Johansson (S):

– Så länge man inte ändrar lagstiftningen och så länge vi fortsätter ha en majoritet i kommunfullmäktige, med stöd av Folkpartiet och Kristdemokraterna, som står bakom det här så kommer vi fortsätta tänka på barnets bästa och erbjuda skola.

Fakta: 

Utredningen i korthet:

Den 29 januari 2015 utsågs Martin Valfridsson till särskild utredare, av regeringen, med ansvar för att samordna det nationella stödet till kommuner, landsting, myndigheter och organisationer som möter utsatta EU-migranter. I måndags lämnades slutbetänkandet, Framtid sökes – redovisning av nationella samordnaren för utsatta EU-medborgare, till regeringen och den ska nu beredas inom regeringskansliet. Rapporten innehåller bland annat förslag om att:

- man bör skänka pengar till organisationer som arbetar i Rumänien och Bulgarien istället för att skänka till tiggare om man vill bidra till att bryta fattigdom och utanförskap

- kommuner bör generellt inte erbjuda skolgång till barn till utsatta EU-migranter

- budskapet från samhället måste vara tydligt, att det är förbjudet att bo i parker, andra offentliga rum eller på privat mark

- länsstyrelserna bör ges ett fortsatt ansvar att samordna arbetet med utsatta EU-medborgare

Fria Tidningen