Juristen Jenni Stavare och hennes kollegor träffar allt fler som utsatts för våld av den person som de flyttat till Sverige för att gifta sig med.

De riskerar utvisning om de skiljer sig

Publicerad:   •  Uppdaterad:

Minst 500 personer som flyttat till Sverige för att gifta sig eller bli sambo utsätts varje år för partnervåld. Men många vågar inte lämna relationen – eftersom det kan innebära att man även måste lämna landet. Hos Fridh advokatbyrå i Göteborg möter man allt fler kvinnor som drabbats.

Inrikes
8 mars

– Det är en extremt utsatt situation att dels försöka ta sig ur en destruktiv och farlig relation och dessutom veta att du kan utvisas om du tar dig ur den. Det gör att en del stannar i relationen av rädsla att utvisas, säger Jenni Stavare, biträdande jurist på advokatbyrån.

De kallas ofta för ”kärleksinvandrare” och handlar om personer som gift sig eller inlett ett samboskap med någon i Sverige. Under förra året fick 8 874 kvinnor och 6 267 män uppehållstillstånd i Sverige på grund av ”nyetablerad anknytning”, framför allt från Irak, Thailand, Eritrea, Serbien och Iran. De två första åren gäller den så kallade tvåårsregeln, en prövotid som innebär att man bara får stanna i landet så länge relationen håller. Det är ett mindre problem för dem som lever i stabila och kärleksfulla relationer – men slår hårt mot dem som utsätts för våld i relationen.

– Det är ett särskilt problem för kvinnor som kommer från länder där skilsmässa inte är ett tänkbart alternativ. Det kan handla om att skilsmässa inte är tillåtet i hemlandet, att ogifta kvinnor inte har några rättigheter eller att de stöts ut till exempel, säger Jenni Stavare.

Hos Fridh advokatbyrå i Göteborg möter man minst en person i månaden som söker hjälp för att den har utsatts för våld i en anknytningsrelation, och byrån märker att fallen ökar. Runt om i Sverige räknar man med att över 500 personer utsätts varje år. De flesta som Fridh kommit i kontakt med är kvinnor som kommit till Sverige för att de gift sig med män som de trott var deras livs kärlek.

– De här relationerna ser ut som alla andra destruktiva relationer, med samma normaliseringsprocess och rädsla och skam för vad omgivningen ska tycka – men det finns en extra udd av kontroll eftersom alla inblandade redan från början vet att den som har flyttat hit är helt beroende av den andre. Det blir en extra psykisk terror, ett extra verktyg i partnervåldet, säger Jenni Stavare.

Det är också svårare att känna till sina rättigheter eller veta var det går att söka hjälp som ny i ett land. Många saknar nätverk och umgänget kan ofta bestå av partnerns vänner. Mörkertalet kan vara stort då en del lever kvar med den våldsamma partnern tills det har gått två år och prövotiden är slut.

– Kvinnor hålls därmed fast i destruktiva, våldsamma och farliga relationer, säger Jenni Stavare.

Fridh advokatbyrå har därför tagit initiativ till ett seminarium nästa vecka, dit bland andra åklagare och kvinnojourer bjuds in, för att diskutera hur insatserna kan samordnas för att stötta de utsatta på bästa sätt. Man kommer även att diskutera problemen med dagens lagstiftning. Exempelvis finns undantag från tvåårsregeln, som innebär att man kan få stanna i Sverige om relationen upphört just för att man utsatts för våld. Men problemet är att kraven kring vilket sorts våld det ska vara är för högt ställda, enligt Jenni Stavare.

– Går du vid första slaget riskerar det att inte räcka. Särskilt om det inte går att föra i bevis. Psykisk misshandel omfattas inte alls, utan faller helt utanför. De här frågorna måste upp till diskussion.

Fakta: 

Om du är utsatt

• Är situationen akut ring SOS Alarm [1]: 112

• Berätta för någon! Till exempel en vän, skolkurator, läkare, socialtjänst eller tjejjour.

• Skriv dagbok/anteckningar om hur du mår och vad du utsätts för.

• Behöver du prata med någon? Kontakta Kvinnofridslinjen [2](020-50 50 50) eller Terrafem [3] som pratar 50 olika språk (020- 52 10 10).

Kontakta en kvinnojour: • www.roks.se/har-finns-hjalp/kvinnojourer [4]unizon.se/hitta-jour [5]

• Sök information [6] om dina rättigheter eller juridisk rådgivning.

• Kontakta socialkontoret [6] i din stadsdel, eller socialjouren på kvällar och helger: 031-365 87 00.

Källa: Fridh advokatbyrå, Göteborgs stad och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer, Roks.

Göteborgs Fria