Från början var idén att göra påhittade trailers, som en önskelista till filmbranschen. Det slutade med en långfilm.

Dyke hard ger oss extra allt

Publicerad:

Ninjor, spöken och fängelseupplopp blandat med musik, sex och en del våld. Bioaktuella Dyke hard tar b-filmen från grabbig till feministisk.

– Vi kände att det inte bara var vi som saknade en sådan film, att fanns ett uppdämt behov och att vi behövde ta den här kollektiva längtan på allvar, säger regissören Bitte Andersson.

Kultur
Film
8 mars

– Vi var några kompisar som tittade mycket på olika genrefilmer, skräck, ninja, action och science fiction men vi upplevde dem som väldigt grabbiga. Vi tittade också på queerfilm, som ofta var ganska allvarliga och problematiserande. Och det är jättebra, det är ju så verkligheten ser ut, men ibland behöver man något annat, berättar Bitte Andersson.

Så kom tanken om en egen queer genrefilm, som var allt och lite till. ”En lesbisk actionkomedimusikal med inslag av science fiction” beskriver regissören den själv som. Att filmen är en blandning av så många olika genrer är kanske inte så konstigt med tanke på starten. Från början var idén nämligen att göra påhittade trailers, som en önskelista till filmbranschen om olika projekt. Men efter den första trailern insåg de att arbetet med till exempel casting och kostym för en två-minuters trailer var överväldigande, och slog ihop alla idéerna.

Det som först bara var ett kul projekt bland några kompisar, tog Bitte Andersson med sig till utbildningen på Konstfack och drev det vidare där.

– Vi märkte ganska snabbt att det var väldigt lätt att få med folk i projektet, i princip alla skådespelare vi frågade ville vara med.

Fyra år senare var Dyke hard klar. I höstas visades den på filmfestivalerna i både Stockholm och Berlin. Den 6 mars går den upp på biograferna och Bitte Andersson är nervös för mötet med den bredare publiken.

– Speciellt nu när vi har fått en så fin affisch, som jag kan känna att filmen inte riktigt lever upp till. Filmen har rest från nollbudget till att bli en riktig film ändå, även om det fortfarande är en b-film. Jag vill att folk ska veta att det är ett lågbudgetprojekt och att vi inte har strävat efter perfektion. Men jag hoppas att de ska bli charmerade och därigenom stå ut, säger Bitte Andersson med ett skratt.

Kärleken till b-filmer har hon länge haft och det är det överdrivna när det gäller såväl skådespelet som det estetiska uttrycket som tilltalar. Där känner hon sig mer hemma än det i det finkulturella och lågmälda.

– Jag upplever verkligheten som väldigt dramatisk, i mitt huvud är allt som en b-film ibland. För mig är livet ganska mycket att stressa runt och bära på konstiga saker och träffa annorlunda människor.

– Sex och våld används mycket i b-film och det är väldigt starka metaforer för makt i samhället. När sådana filmer är grabbiga är de extremt sexistiska, men när de inte är det kan de vara extremt feministiska.

Förhoppningen med Dyke hard är bland annat att den ska vara en motpol till osunda ideal som sprids av filmbranschen och media i stort och istället få publiken att tycka om sig själva. Bitte Andersson säger att det kanske inte är en film för alla så mycket som hon skulle ha önskat, men att det finns många målgrupper som kan hitta något som passar just dem i den.

– 40-åriga heteromän verkar tycka att det är jättekul för att den utspelar sig på 80-talet, och de blir nostalgiska. Sedan är det mycket kvinnor i alla åldrar som verkar tycka det är roligt med nya sorters kvinnoporträtt. På ett sätt utspelar den sig i en kvinnlig värld, samtidigt används knappt personliga pronomen utan det är öppet för tolkning. Vissa tolkar en karaktär som kille och andra som tjej.

Fakta: 

Dyke hard

Regi: Bitte Andersson

Medverkande: Lina Kurttila, Peggy Sands, Maria Wågensjö, Alle Eriksson, Iki Gonzalez, Josephine Krieg

Manus: Bitte Andersson, Martin Borell, Alexi Carpentieri, Josephine Krieg

Musik: Makode Linde, Ilon Vejde

Fria Tidningen