En dag i mjölkfabriken, 2006. Foto: Jurek Holzer/TT
En dag i mjölkfabriken, 2006.

Mjölken på väg att förlora sin status

Publicerad:   •  Uppdaterad:

2014 var ett tufft år för mjölken. Den fick både möta flera nedslående forskningsresultat om mjölkens hälsofarliga effekter och utklassades i en marknadsföringsfajt med havredrycksföretaget Oatly. Fria Tidningens Elin Schwartz söker svar på hur mjölken fick en sådan särställning och hur dryckens framtid ser ut.

Inrikes

När jag gick igenom några lådor på vinden dök mina gamla skolböcker upp, bland annat en bok som jag kom ihåg att jag gillade och som handlade om hur kroppen fungerar. Men när jag tittade i den nu såg jag den var producerad av Mjölkfrämjandet och just främjande av mjölk var återkommande i många av bokens texter. Boken hette Säg mu till livet (1993) och jag blev påmind om att vi brukade sjunga en sång i klassrummet som ”hörde” till boken, som även den hette ”Säg mu till livet”.

Jag funderar över hur många organisationer och företag som får göra textreklam i skolböcker? Och hur många reklamsånger som sjungs i svenska skolor?

Mjölkföretagen har helt klart haft en särställning eftersom mjölken inte har setts som en produkt bland andra, utan något neutralt – och livsnödvändigt.

Under hösten har dock mjölkföretagen fått det hett om öronen då det kommit flera forskningsrapporter som pekat på mjölkens hälsorisker samtidigt som Svensk mjölk hamnat i en juridisk – och för utomstående ganska lustig – konflikt med havredrycksföretaget Oatly.

Men frågan är vad det var som gjorde att mjölken fick en sådan, nästan helig, särställning i Sverige? Och om mjölken nu är på väg att förlora sin status?

I Sverige finns få varor som är lika symbolmättade och engagerande som mjölk. Det konstaterar Håkan Jönsson, som är etnolog och måltidsforskare vid Lunds universitet och har skrivit en avhandling om mjölkens kulturella betydelse i Sverige. Han berättar att det var först under industrialiseringen under 1800-talets andra hälft som man började att dricka mjölk i norra Europa och norra USA.

– I det svenska bondesamhället ansågs det faktiskt ända in på 1900-talet som både omoraliskt och oekonomiskt att dricka färsk, oskummad mjölk. Det sågs som frosseri. Undantag kunde göras för småbarn, åldringar och sjuklingar, men det var inget för vanliga vuxna människor, säger han.

Tidigare var jordbruket i Sverige mer dominerat av vegetabilier, men nu började billigt amerikanskt spannmål konkurrera med de svenska bönderna, som därför ställde om till ökad animalieproduktion och började anlägga mejerier. Till en början använde man korna mest till att producera smör, men snart revolutionerades möjligheterna genom pastöriseringen och separatorerna, som skilde grädde från skummjölk.

I början av 1900-talet kom så nya rön om vitaminers, mineralers och proteiners betydelse för kroppen. Eftersom mjölken innehöll dessa sågs den som ett effektivt och billigt sätt att förbättra arbetarklassens hälsa.

Mjölken blev ett politiskt slagträ från flera olika ideologiska håll.

– Bondeförbundet förespråkade mjölken eftersom det gynnade bönderna, vänstern för att det gynnade arbetarklassen och högern för att förbättra soldaternas stridskraft, säger Håkan Jönsson, som menar att man delvis kan säga att den ”moderna svenska barnavården är byggd på mjölk”.

Faktum är att barnavårdscentralernas föregångare var de så kallade ”Mjölkdropparna”, institutioner som i början av 1900-talet gav amningsråd och delade ut bröstmjölksersättning.

Men det var först med föreningen Mjölkpropagandan, som bildades 1923, som mjölken blev en riktig framgångssaga.

Föreningen samlade jordbrukare, mejeriföretag, politiker, läkare, lärare och forskare och gjorde broschyrer, öppnade mjölkbarer och höll mjölkföreläsningar i skolorna. Mjölk var inte längre något som bara barn och sjuka kunde dricka, utan en dryck som även vuxna inte bara kunde – utan även borde – dricka. Nu gav mjölken ”kraft och livsglädje” som det kunde stå på mjölkbarerna. Mjölkens status hade lyfts till oanade höjder.

Mjölken vävdes också smidigt in i tidens tankar om civilisation och modernitet. Att mjölken bara dracks i norra västvärlden sågs som ett bevis på hur moderna dessa samhällen var. Mjölk sades skapa ”A-människor” och blev en del i skapandet av bilden av det ”vita” högstående Nordeuropa.

En teckning publicerad i Gymnastikens främjandes årsbok från 1934 kan illustrera tidens debatt. Teckningen pryds av texten: ”Du, negerpojke, behåll du ditt Kaffe! Och du, svenska flicka, drick du den goda, vita mjölken”. Teckningen hade ingenting med Mjölkpropagandan att göra, men kan illustrera hur mjölken kunde användas i rent rasistiska sammanhang.

Mjölken ses av många än i dag som ”det svenskaste svenska”, som Svensk mjölks ordförande Christer Eliasson en gång uttryckte det.

När mjölken började förpackas i de först trekantiga och senare fyrkantiga engångsförpackningarna var den upplevda moderniteten ett faktum.

Mjölken skulle skapa starka invånare och därmed underlag för landets armé och sågs som en grundbult i välfärdssamhällets bygge.

– Den serverades gratis i en demokratisk folkskola som var öppen för alla oavsett klassbakgrund. På så sätt blev mjölken sinnebilden av den rationalitet som präglade välfärds-Sveriges framväxt under mellankrigstiden och fram till 1970-talets slut, säger Jönsson.

Att det ska serveras mjölk i skolorna har sedan dess setts som en självklarhet; när någon skola försökt spara pengar genom att ha en mjölkfri dag i veckan har det ofta blivit ramaskri bland föräldrar.

Inte bara själva drycken, utan även de tillverkande företagen, har också fått ett inträde i skolorna som andra företag inte ens kan fantisera om.

Håkan Jönsson pekar på hur de band som skapades mellan mejeriföretag, medicinsk expertis och myndigheter under mjölkpropagandans mest intensiva år har levt kvar länge. Trots att mejerimarknaden har avreglerats och mejerierna och dess branschorganisation är som vilka företag som helst, får deras utbildningsmaterial användas i skolorna och affischerna pryda skolmatsalarnas väggar.

Så var det 1993 när jag sjöng ”Säg mu till livet” med min klass, och så är det fortfarande, enligt Jönsson.

– När jag skrev avhandlingen 2005 så hade mejeriföretagen fortfarande en framträdande plats i skolorna. Tänk om Nestlé eller Unilever skulle få göra reklam eller sponsra böcker, det hade inte accepterats.

Men den senaste tiden har mjölkföretagens särställning börjat hotas av bland andra havre- och sojadrycksföretag. Dessa produkter har tidigare mest varit substitut för allergiker, men har nu börjat erbjuda mjölken konkurrens.

Hur oroande det är för mjölkbranschen märktes när branschorganisationen Svensk mjölk stämde havredrycksföretaget Oatly för vilseledande marknadsföring i slutet av oktober. Bakgrunden var att Oatly i en kampanj skrivit ”No milk. No soy. No badness.” och ”It looks like milk but isn’t milk. It is made for humans (not baby cows)”.

På LRF Mjölks Facebooksida ”Mera mjölk i Sverige” förklarar man varför man lämnat in stämningsansökan:

”För alla föräldrar har rätt att få veta vad som finns i den mat som de köper till sina barn och ska inte utsättas för vilseledande marknadsföring som vill få konsumenter att tro att mjölk är dåligt eller farligt för människor.”

Men Oatly backade inte för kritiken utan använde den istället som en del i sin marknadsföring genom att starta kampanjsajten ”Dålig stämning i kyldisken” där man kan följa den pågående stämningsprocessen. I sitt svar till Marknadsdomstolen påpekar Oatly också att mjölkbranschen själva använder jämförbar kommunikation. Till exempel skriver branschen på sin sida mjolk.se att ”Mjölk är 8 gånger bättre än havredryck”.

Bara ett par dagar efter att stämningsansökan lämnats in fick mjolk.se också kritik från Livsmedelsverket. Detta efter att sajten påstått att ”varje svensk över två år bör dricka fem deciliter mjölk om dagen” och hänvisat till Livsmedelsverkets rekommendationer. Men några sådana rekommendationer finns inte, enligt Livsmedelsverket, som krävde att texten togs bort.

Men vad är då Livsmedelsverkets rekommendationer om mjölk?

Lena Björck, nutritionist vid Livsmedelsverket, svarar:

– Det är ett livsmedel bland andra, det är inget under-livsmedel, men inte heller något som man måste hoppa över. Vårt huvudbudskap är att det viktigaste är att äta varierat.

Det går utmärkt att byta ut mjölken mot andra produkter med liknande näringsinnehåll, exempelvis havre- eller sojamjölk som är berikad med vitaminerna D och B12, enligt Lena Björck.

Hon säger att mjölken kan ha fyllt en viktigare funktion för hundra år sedan.

– När det inte fanns alternativ är det klart att mjölk behövdes. Men i dag finns många livsmedel som man kan välja och vraka mellan. Problemet i dag är inte att man får i sig för lite kalcium och vitaminer utan att man får i sig för lite fibrer och det finns inte i mjölk. Nu ska man tänka mer på att äta grönsaker. Man kan dricka mjölk också, men det löser inte dagens problem, säger Lena Björck.

Hur ser framtiden för mjölken ut? Faktum är att mjölkdrickandet minskar sedan 30 år tillbaka.

Håkan Jönsson säger att det finns flera orsaker. Förändrade kostvanor, där mjölkens vapenbroder husmanskosten fått konkurrens av maträtter från världens alla hörn, som inte lika ofta innehåller mjölk eller dricks tillsammans med mjölk, är en orsak. En annan är det ökande klimatengagemanget, att fler är engagerade i djurrätt och att fler avstår av hälsoskäl.

– Mjölken får nog vänja sig vid att vara en produkt som alla andra. Dess ställning som det perfekta hälsolivsmedlet kommer nog aldrig tillbaka, men den kommer nog inte heller att väcka lika starka känslor i framtiden, säger Jönsson.

Om mjölkbranschen säger mu till livet och den nya situationen återstår att se.

Fakta: 

Så har mjölken klarat kriser

Mjölkbranschen har länge lyckats klara sig ur kriser – men klimatfrågan kan bli svår att hantera.

1) 30-talets konkurrens med kaffet avlöstes av en positiv syn när det blev vanligt att ha mjölk i kaffet.

2) När mjölken mötte motstånd på 1980-talet på grund av de nya rönen om riskerna med mättat fett, propagerade branschen hårdare för lättmjölken.

3) När mjölkens mijöpåverkan diskuterades på 1990-talet mötte mjölkföretagen det genom att börja producera ekologisk mjölk.

4) Men klimatkrisen blir en svår nöt för branschen att knäcka: ”Det går inte att komma ifrån att kor producerar mycket växthusgaser. Det ska bli intressant att se hur företagen kommer att försöka möta det”, säger måltidsforskaren Håkan Jönsson.

Fria Tidningen