Gardell avslutar med bravur | Fria.Nu

Recension


Litteratur

Torka aldrig tårar utan handskar

Del 3: Döden

Författare: Jonas Gardell

Förlag: Norstedts

Fria Tidningen

Gardell avslutar med bravur

Jonas Gardells romantrilogi Torka aldrig tårar utan handskar är en stor samhällsgärning, om än litterärt trevande. Men sista delen fungerar bäst, skriver Anna Remmets.

Den nya lagstiftningen i Ryssland som kraftigt inskränker, för att inte säga eliminerar, hbtq-personers rättigheter är en smärtsam påminnelse om att det åttiotal som Jonas Gardell skildrar i sin trilogi Torka aldrig tårar utan handskar.

Gardells stora projekt – böckerna Kärleken, Sjukdomen och Döden samt en tv-serie – har fått enormt genomslag både folkligt och medialt och blivit en påminnelse om en tid då homosexualitet, efter att fram tills nyligen klassificerats som psykisk sjukdom, ännu var ett stort tabu. Den gryende frigörelsen stryptes på ett grymt sätt i sin linda av hiv-epidemin som skördade offer skoningslöst och i ett rasande tempo, allt medan samhället uppvisade kollektiv skräck och avståndstagande istället för empati.

Kanske krävs det en författare med Jonas Gardells folkliga förankring för att få det genomslag som projektet fått, men resultatet sammanfattas bäst: stor samhällsgärning men ett trevande och ojämnt litterärt försök.

I de två första delarna glänser Gardell i stycken där han med stundtals stor skärpa skildrar vardagliga scener och konversationer med den svarta humor han lyckas så väl med i till exempel En komikers uppväxt, men faller ofta platt i skildringen av de stora känslorna och den mer renodlade tragiken. Den uppmärksammade tv-serien lyckades däremot förmedla precis den känsla som jag tror att Gardell är ute efter. Bok ett och två misslyckas med detsamma på grund av stilistiska tillkortakommanden.

Men i den tredje och sista delen får man känslan av att berättelsen hunnit ikapp sig själv. Gardell lägger ner mindre energi på att försöka anslå en episk ton och låter istället den sorgliga historiens skeenden frammana tragiken, utan de stora gester som präglar de föregående böckerna.

De karaktärer och situationer som tidigare målades med rätt grovhuggna penseldrag tillåts nu verka med betydligt mindre medel. Det gör denna bok både mer litterärt effektiv och känslomässigt drabbande än de förra.

Förhoppningsvis blir Gardells romaner de första av många i sitt slag: inte den berättelse som sätter punkt, utan som genererar fler framställningar, erfarenheter och röster.

Annons

Rekommenderade artiklar

Givande när Bergman skriver om Bergman

Recension

I den självbiografiska Laterna Magica skriver demonregissören Ingmar Bergman om sitt eget liv. ”Underhållande och medryckande”, tycker Anna Remmets.

Fria Tidningen

Smith skriver starkt om klass och ras

Recension

Precis som i Zadie Smiths stora genombrott Vita tänder målar hon i Swing time upp ett tvärsnitt av klassamhället, skriver Anna Remmets.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu