Utbredd skepticism mot Syrien-attack | Fria.Nu
  • ”Jag har allt bevis jag behöver (bara ingen fakta)”. Protester mot USA:s eventuella attack mot Syrien utanför Vita huset på torsdagen.
Fria Tidningen

Utbredd skepticism mot Syrien-attack

I diskussionen om ett militärt ingripande i Syrien har frågor om regimens påstådda användande av stridsgas och den juridiska grunden för en intervention stått i centrum. Vad USA och dess allierade menar sig kunna uppnå med en attack förblir oklart.

Omslaget av veckans nummer av The Economist pryds av Syriens president Bashar al-Assad, döda människor i vita liksäckar och tre ord: ”Hit him hard” – slå honom hårt. Ett bildspråk som avspeglar en vanlig uppfattning bland makthavare och opinionsbildare i västvärlden att något måste göras efter förra veckans anfall mot Damaskus-förorten Ghouta, som enligt aktivister dödade uppemot 1 300 människor och involverade kemiska stridsmedel.

På onsdagen slog USA:s president Barack Obama fast att ”det inte råder något tvivel om” att den syriska regimen använt kemiska vapen. Som bevis har USA:s regering bland annat hänvisat till en avlyssnad konversation mellan tjänsteman på det syriska försvarsdepartementet och en befälhavare på fältet.

Exakt hur en militär aktion mot Syrien skulle se ut har dock inte offentliggjorts. Enligt Obama planeras ingen långvarig operation, liknande den i Libyen år 2011 som efter mer än ett halvår banade väg för rebellstyrkors intåg i huvudstaden Tripoli. Men att ett begränsat luftangrepp mot Syrien skulle stoppa våldet, förbättra utsikterna för miljontals flyktingar inom och utanför landets gränser, eller ens ändra de militära styrkeförhållandena på marken i någon avgörande omfattning är det få som hävdar. Istället handlar de centrala argumenten om avskräckning och stormakternas trovärdighet.

Robert Menendez, ordförande för senatens kommitté för internationella relationer, menar att USA måste skicka ett budskap till den syriska regimen och andra länder som kan tänkas använda kemiska vapen i framtiden.

– Det är bortom al-Assad och Syrien. I slutändan är det en fråga om att skicka ett internationellt budskap om att kemiska vapen inte kan användas mot oskyldiga civila, säger Menendez i en intervju med tv-kanalen CBS.

Den brittiska regeringen, som på torsdagen drabbades av ett svårt bakslag när parlamentet sade nej till ett militärt angrepp mot Syrien, har i ett uttalande angett ett liknande skäl: Genom att slå till nu kan regimen avskräckas från fortsatt användande av kemiska stridsmedel, och civilbefolkningens lidande mildras.

Men åtskilliga militära analytiker varnar dock för att följderna av ett begränsat angrepp inte går att förutse, och att en begränsad konflikt lätt kan eskalera – i synnerhet om målet inte är tydligt definierat från början.

– Om Assad absorberar attackerna och använder kemiska vapen igen skulle det vara ett hårt slag mot USA:s trovärdighet, och vi skulle tvingas trappa upp anfallen för att nå de ursprungliga målen, skriver marinofficeren Gordon Miller i en kommentar för den vanligen hökaktiga neokonservativa tankesmedjan Center for a New American Century.

Analytikern Anthony Cordesman från Center for Strategic and International Studies påpekar i sin tur att den syriska regimen inte ens behöver använda kemiska vapen för att kriget ska fortsätta som det gjort de senaste månaderna – eller värre.

Andra varnar för risken för att konflikten sprider sig i regionen genom hämndaktioner från den libanesiska rörelsen Hizbollah eller Syriens allierade Iran. Att Ryssland ska ha skickat nya stridsfartyg till östra Medelhavet som svar på krigshoten gör inte läget mindre komplicerat. Men för en del debattörer är det regionala perspektivet snarare ett argument för en attack.

– Utan ett kraftfullt amerikanskt agerande blir al-Assads senaste manövrer en seger för hans regim och dess viktigaste allierade, Iran och Hizbollah, skriver kolumnisten och den tidigare CNN-producenten Frida Ghitis i en kommentar.

I Washington Post varnar kolumnisten David Ignatius för att ”det globala systemets koherens kan börja upplösas” om USA inte agerar i Syrien för att upprätthålla sin trovärdighet. Passivitet skulle inte bara stärka den syriska regimen utan också uppmuntra den ryske presidenten Vladimir Putins ”farliga opportunism” och stärka bilden av ett försvagat USA i Mellanöstern, enligt Ignatius.

Fakta: 

Två miljoner flyktingar

• Samtidigt som omvärlden debatterar USA:s planer på militärt ingripande i Syrien vädjar FN:s flyktingorgan UNHCR till länder i Europa att ta emot fler flyktingar från Syrien för att lätta på trycket på grannländerna.

• Sedan konflikten började har närmare två miljoner människor lämnat Syrien, varav hälften är barn. Cirka 40 000 har kommit till Europa. Flertalet finns kvar i grannländerna Turkiet, Libanon, Jordanien och Irak. Ytterligare fyra miljoner flyktingar finns kvar inne i landet.

• Enligt UNHCR och UNICEF behövs 3 miljarder dollar för att tillgodose flyktingarnas akuta behov fram till december i år, varav organisationerna bara fått 38 procent av givarländer i dag.

Läs även Folkrättsexpert: "Ingen laglig grund för ett ingripande".

Annons

Rekommenderade artiklar

USA söker kompromiss i Syrien

När USA och Ryssland dammar av en gammal fredsplan för Syrien är det Washington som står för eftergifterna. Men för den syriska oppositionen förblir Assads avgång ett villkor för förhandlingar.

Fria Tidningen

Syrisk milis kan terrorstämplas

USA:s utrikesdepartement planerar att föra upp en syrisk rebellgrupp på listan över ”utländska terroristorganisationer.” Beskedet kommer samtidigt som stödet till den politiska oppositionen trappas upp.

Fria Tidningen

Turkiet öppnar för marktrupp till Syrien

Det turkiska parlamentet har gett klartecken för militära insatser i Syrien efter onsdagens granatbeskjutning över gränsen. Samtidigt trappas de blodiga striderna mellan rebeller och regeringsstyrkor i norra Syrien upp.

Fria Tidningen

Egyptisk fredsinitiativ väcker hopp

Mohammed Morsys förslag om regionala samtal kring Syrien har väckt försiktiga förhoppningar om en fredlig lösning på den blodiga konflikten.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu