Känd graffvägg hotas av rivning | Fria.Nu
  • Osignerat porträtt av Trayvon Martin på 5 Pointz i New York. 
Fria Tidningen

Känd graffvägg hotas av rivning

5 Pointz är en populär mötesplats och arbetsyta för graffitimålare från hela världen. Men nu vill fastighetsägaren riva hela kvarteret.

Sedan mitten av 1990-talet har 5 Pointz Aerosol Art Center i Queens erbjudit plats för New Yorks graffitimålare att utöva sin konst lagligt. Varje vecka tillkommer nya målningar när äldre verk målas över, vilket öppnar för aktuella samtidskommentarer.

Med tiden har 5 Pointz växt till ett populärt utomhusmuseum med målningar upp till taknocken, och en alternativ turistattraktion som varje år lockar tiotusentals besökare från hela världen.

Men nu kanske sagan är all. Området ligger bara ett par tunnelbanestationer från Manhattans Midtown och har de senaste åren börjat gentrifieras. Nu vill fastighetsägaren riva hela kvarteret för att bygga bostadsrätter och köpcentrum på tomten.

På bilden ser vi ett osignerat porträtt av Trayvon Martin, den sjuttonåring som i februari förra året sköts till döds av en frivillig grannskapsvakt. När skytten friades från mordanklagelserna för en dryg månad sedan skakades hela USA av protester.

I bakgrunden syns den amerikanska bankjätten Citibanks skyskrapa.

I skrivande stund har drygt 15 000 personer gett sitt stöd för ett bevarande av 5 Pointz. Den som vill kan signera namninsamlingen på nätet:

http://www.ipetitions.com/petition/support5pointz/

Fakta: 

<h2>5 Pointz är en 19 000 kvadratmeter stor fabriksbyggnad i Long Island City, New York. Namnet symboliserar att alla stadens fem distrikt här blir ett. Numera kommer legendariska målare från hela världen hit för att pryda väggarna.</h2>

Annons

Rekommenderade artiklar

Banksy-bilden saknar politisk laddning

Hanne Kjöllers omdebatterade text om Megafonen illustrerades med en Banksy-bild som enligt Kjöller signalerar revolutionsromantik. DN:s ledarredaktion uppvisar en stor okunnighet när det gäller bildval, menar konstvetaren Jacob Kimvall.

Fria Tidningen

Problematisera censurbegreppet

Varför är det oproblematiskt att stoppa graffitiutställningar men inte att sortera ut Tintinböcker från ett bibliotek? Tintin-debatten belyser att litteratur och bildkonst behandlas mycket olika. Jacob Kimvall, doktorand i konstvetenskap och författare till boken Noll tolerans, funderar kring censurbegreppet och menar att det hanteras slarvigt.

Fria Tidningen

Konstens mångtydighet kan synliggöra rasismen

Det måste förstås finnas konst som vi inte tycker om. Så har det alltid varit och måste så förbli”, sa vår kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth till DN (18/4) angående att hon skurit upp en tårta formad som en naken kvinnokropp. Bilden kan framstå som osmaklig men konstens frihet väger tungt, ungefär så kan man sammanfatta Adelsohn Liljeroths försvar när hon anklagas för både omdömeslöshet och rasism.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu