Full sysselsättning – till vilket pris? | Fria.Nu
Skånes Fria

Full sysselsättning – till vilket pris?

Simon Felix Adler om vad arbetslinjen kan göra med en människa i veckans kulturkrönika.

Den röda bilen med kommunloggan bromsar in framför mig. Jag öppnar dörren och kliver in.

”Vad ville tanten”? frågar Sven. ”Pissa”, säger jag. Han nickar och gasar på nerför gatan som ligger öde under gatlyktornas sken. Klockan börjar närma sig halv fem på morgonen och vi har nästa hunnit med alla vårdtagare på rundan. ”Nämen, se på fan!” utbrister Sven. ”Det ser ju ut som om vi kommer hinna med att äta lite också i natt.”

Vi har precis hunnit lämna bilen när larmtelefonen ringer. Sven grimaserar när han svarar. Larmcentalen meddelar att en kvinna har ramlat i sin lägenhet.

”Det är väl ett jävla liv man lever”, säger han när vi återigen sitter i bilen. ”Sova, äta, skita och jobba. Det vore fan bättre att göra slut på det hela.” Han låtsas snöra en snara runt sin hals och låter sin tunga hänga utanför munnen. Det är femte natten på raken vi jobbar. Ingen av oss vill något hellre än att åka hem och sova.

Tre månader efter att jag sagt upp mig från hemtjänsten träffar jag en annan timvikarie på en fest. Hon berättar att Sven är död. Att han hängde sig i början av maj. Kylan spred sig som kall vätska i mitt bröst och jag försökte dölja hur illa berörd jag blev. Jag skämdes. Skämdes för att jag skrattade åt hans självmordsskämt som han drog så gott som varje natt. Men mest av allt skämdes jag över att jag hade en enkel väg ut. En lyx som han inte hade. Jag sa upp mig medan Sven satt fast. Fast i lån på bil och lägenhet som skulle betalas och med en familj som skulle försörjas.

Det är Sven jag tänker på när jag hör politiker från vänster till höger sjunga samma sång om och om igen. Alla ska arbeta. Alla ska ha ett heltidsjobb. Full sysselsättning. När de pratar om det otroliga utanförskap som avsaknad av arbete innebär. Varför pratas det aldrig om vad ett heltidsjobb faktiskt kan göra med en människa? Varför pratas det aldrig om konsumtion och individualism? De krafter som tvingar människor att fortsätta på samma arbete år ut och år in trots att de vantrivs. Varför talas det aldrig om dem som långsamt förtvinar och dör på sina arbeten, bakom lastbilsratten, i sjukhuskorridorerna och i hemtjänstens bil under regnmörka nätter. För om politiker ifrågasatte full sysselsättning så måste de även ifrågasätta masskonsumtion, och ifrågasatte de masskonsumtion så måste de ifrågasätta ständig tillväxt och hela det ekonomiska system som vårt samhälle vilar på.

Det kunde ha varit jag som köpte bilen på avbetalning för att döva meningslösheten. Det kunde varit jag som tillslut bestämde mig för att ta det sista steget för att slippa ur fällan som kallas arbete. Men det var inte jag. Det var Sven, och nu är han död.

Fakta: 

<h2>Simon Felix Adler är författare.</h2>

Annons

Rekommenderade artiklar

Att se snygg ut naken 

De flesta av oss drivs av mer narcissism än vi vill erkänna, skriver Simon Felix Adler.

Skånes Fria

© 2020 Fria.Nu