Afghanska kvinnor höjer sina röster mot förtryck | Fria.Nu
  • Situationen för Afghanistans kvinnor har förbättrats de senaste 20 åren, men fortfarande finns mycket som behöver förändras, menar de afghanska parlamentarikerna Shukria Barakzai och Shinkai Karokhail, som FRIA träffade under deras Sverigebesök.
Fria Tidningen

Afghanska kvinnor höjer sina röster mot förtryck

Ett av argumenten när USA gav sig in i Afghanistan 2001 var att kvinnornas situation måste förbättras. I de internationella styrkornas trygga skugga kämpar de afghanska parlamentarikerna Shukria Barakzai och Shinkai Karokhail för kvinnors rättigheter. Nu växer oron inför att trupperna drar sig tillbaka under 2014.

Shukria Barakzai och Shinkai Karokhail är medlemmar av det afghanska parlamentets underhus Wolesi Jirga. De har delade känslor inför kvinnornas situation i Afghanistan. Å ena sidan har mycket blivit bättre under de senaste 20 åren. Fler flickor går i skolan, kvinnor sitter i parlamentet, våld mot kvinnor ses som ett brott, den politiska medvetenheten bland kvinnor har ökat och fler höjer sina röster mot förtrycket. Samtidigt finns barnäktenskap, tvångsäktenskap och polygami fortfarande kvar. Kvinnor har inte heller samma tillgång till utbildning och jobbmöjligheter. Shukria Barakzai menar att det handlar mer om kultur än lagar, och det tar tid att förändra.

– Många kvinnor har också dåligt självförtroende. De möter förtrycket från födseln, får mindre frihet än pojkar och uppmuntras inte att uttrycka sig, gå i skolan eller leka utomhus på samma sätt. Det kan leda till att kvinnan accepterar att det är naturligt, hon ser sin syster, mamma och mormor bli behandlade på samma sätt.

Shinkai Karokhail betonar våldet mot kvinnor.

– Jag skulle nog säga att uppemot 90 procent av de afghanska kvinnorna någon gång blivit utsatta. 80 procent är också illitterata eftersom männen inte vill att de ska gå i skolan.

Båda menar att Nato drar sig tillbaka alldeles för tidigt ur landet. Shukria Barakzai tycker att organisationen borde stanna tills den har rättfärdigat sin militära operation. Tills den kan svara på varför den varit i Afghanistan och visa vad som uppnåtts.

– Just nu försöker Nato dra sig ur med värdighet. Jag menar att jobbet inte är gjort än. Varför lägga landet i händerna på krigsherrar, kriminella och terrorister? Vi som har samarbetat har betalat ett högt pris för att vara goda vänner av det internationella samfundet.

Hon menar att Nato borde jobba mer koordinerat med den afghanska säkerhetstjänsten och implementera ett mandat för fred och säkerhet. Kämpa tillsammans mot den gemensamma fienden tills den är besegrad.

– Om de inte gör det nu begår de samma misstag som 1992. Då stöttade de inte Afghanistan och fick komma tillbaka tio år senare med mer trupper och mer pengar.

Shinkai Karokhail håller med och säger att allt Nato försöker göra nu är att inte lämna en enda röra efter sig. Hon tycker inte att de har levt upp till sina löften om kvinnors rättigheter.

– Kvinnors frigörelse har inte varit en prioriterad fråga för dem. Samtidigt har de internationella truppernas närvaro gett en stabilitet och trygghet där arbetet för kvinnors rättigheter har kunnat växa och utvecklas.

Hon menar att hela landet påverkas psykologiskt när styrkorna försvinner. Under 2014 väntar tre stora utmaningar: de internationella trupperna drar sig tillbaka, det är val och fredsprocessen pågår. Det är för mycket på en gång.

– Det kommer att påverka Afghanistans kvinnor. Vi får hitta sätt att överleva, det måste vi. Nato borde investera mer i utveckling, att skapa jobb och se till att regeringen respekterar mänskliga rättigheter.

Shinkai Karokhail är rädd att grannländerna ska få större inflytande och att regeringen inte kommer att hålla val eller respektera valresultatet. Något som skulle skada demokratin, fredsprocessen och kvinnors rättigheter. Hon anser att Nato borde tänka om.

– Talibaner, al-Qaida och extremister kommer att få större inflytande nu. Det hade varit bättre om trupperna dragit sig tillbaka mer successivt, då skulle terroristerna förstå att om de krigar kommer trupperna att stanna, och att det då är bättre att gå in i en fredsprocess.

Innan Shukria Barakzai gav sig in i po litiken jobbade hon som journalist och har länge varit en stark röst i den feministiska debatten i Afghanistan. Hon grundade bland annat en organisation för kvinnliga journalister och drev bland annat frågan om pressfrihet. 2002 startade hon nyhetstidningen Aina-E-Zan, Kvinnors spegel, och blev två år senare utsedd till International editor of the year av World press review.

Shukria Barakzai växte upp i ett lugnt samhälle, men när hon fyllde 18 år och gifte sig blev det inbördeskrig. Runt omkring henne dödade folk varandra i klanernas namn, i kampen för den politiska makten. En dag 1999 blev hon misshandlad av talibaner mitt på gatan.

– Jag hade aldrig blivit slagen förut och kunde inte acceptera det. Jag grät i två dagar och frågade varför det här hade hänt. Den tredje dagen började jag arbeta för kvinnor och flickor.

Shinkai Karokhail började arbeta politiskt för att förändra folks attityder och landets lagar. Och för att bli en förebild, visa att kvinnor kan kämpa och vinna.

– Jag kandiderade mot flera krigsherrar varav en var före detta minister. Och jag vann. Det var en härlig känsla. För folket hade det tidigare varit otroligt att en kvinna skulle kunna slå honom.

För 20 år sedan startade hon organisationen Awec, Afghan women’s educational center. Verksamheten jobbar för kvinnor och barns rättigheter och utbildning samt stöder lokala organisationer, män som stöder kampen för jämställdhet och kvinnor i fängelser.

– Jag tror att utbildning är nyckeln till många problem. Det ger kraft, mod, politisk medvetenhet och tillgång till samhällslivet.

I dag njuter Shinkai Karokhail av att visa att politik inte bara är mansgöra och att även kvinnor har kapacitet att ta ansvar. Men hon tycker att det är ett problem att manliga talare ges företräde i parlamentet.

– Å andra sidan finns det män som stödjer mig och jag kan hjälpa till att förändra folks syn på kvinnor. Jag öppnar dörren för nästa generation, tar de första stegen för våra döttrar.

Båda tycker att det är svårt att vara kvinna och politiker i Afghanistan. Shukria Barakzai menar att rollen som självständig demokrat gör det ännu svårare.

– Det finns inget politiskt system med partier som stöttar en utan politiken är kopplad till religion och klaner. Det är svårt att, som jag, säga att jag tror på hela Afghanistan och inte har en etnisk tillhörighet. Om du tror på modernitet, frihet och mänskliga rättigheter är det lätt att stämpla dig som dålig. Ett annat problem är bristen på pengar.

Men hon är tacksam mot dem som stödjer henne i kampen mot våldet, och känner att folk lyssnar.

– Jag är högljudd. Inte som att jag pratar högt, men jag är aktiv och deltar till exempel i tre, fyra intervjuer om dagen.

Shukria Barakzai kommer att kandidera i presidentvalet 2014.

– Jag förstår mitt folk och tror att jag som ledare kan skapa en bättre framtid för mitt land. Folket förtjänar säkerhet, fred och social service. Jag har en strategi och en plan för att ge dem det.

Vad tror du om dina chanser?

– Det spelar ingen roll vad chanserna är, huvudsaken är att jag ställer upp.

Hon blir ofta hotad. Det handlar om bilbomber, fysiska och verbala attacker, mejl och telefonsamtal. Även Shinkai Karokhail är utsatt, och upplever att hennes rörlighet har blivit begränsad av hoten. Tidigare reste hon mycket men nu är det svårt att ta sig utanför Kabul, särskilt till de södra provinserna.

– Nyligen hängde talibanerna en kvinnlig hjälparbetare, en doktor, för att hon motsatte sig deras idéer. Det är inte säkert att vara kvinna i Afghanistan, och ännu mindre säkert att vara kvinnlig politiker.

Men kampen är värd det. Shukria Barakzai menar att alla människor möter döden förr eller senare.

– Jag vill leva mitt liv på det sätt och med de värderingar jag har valt, oavsett hur länge jag lever.

Annons

Rekommenderade artiklar

"Jag blir bara mer triggad ju mer de jävlas med mig"

Intervju

I sju års tid har Angelo Graziano sålt cannabisolja för medicinskt bruk. Han är känd som ”cannabisdoktorn” och har just avtjänat ett tre månader långt fängelse- straff för narkotikabrott. När vi ses i Stockholm har han hunnit med tio dagar i frihet och övertygelsen om oljornas potential tycks vara starkare än någonsin.

Jordbruksverkets inblandning väcker kritik

Intervju

Efter det stora intresset för Reko-ringar har Jordbruksverket satsat på ett projekt som ska stödja etableringen av nya ringar. Men initiativet välkomnas inte av alla.

Fria Tidningen

Fredsaktivisten som började befria djur

Intervju

Proffsaktivisten Martin Smedjeback har just lämnat fängelset. Nu är han aktuell i filmen Tomma burar. "Djurrätt har framtiden för sig. Det finns en inneboende moralisk kraft i det", säger han.

Stockholms Fria

”Adoption är en kolonial praktik”

Intervju

Maria Fredriksson tycker adoption från fattiga länder är ett problem. Men som adopterad själv är det svårt att få gehör för sin kritik, menar hon.

Fria Tidningen

© 2021 Fria.Nu