Jobbskatteavdrag från lönesänkarna | Fria.Nu
Ylva Lundkvist

Inledare


Ylva Lundkvist
Fria Tidningen

Jobbskatteavdrag från lönesänkarna

Med skenande miljöproblem och mental ohälsa är det dags att vi äntligen får vår beskärda del av värdet av det vi skapat. Så att vi kan sänka arbetstiden och dela på arbetstillfällena – inte för att öka efterfrågan på varor, skriver Ylva Lundkvist.

I början av månaden var det dags att lämna in deklarationen. När jag gick förbi Skatteverket den 2 maj för att lämna in blanketten stod ett gäng moderater utanför för att värva nya medlemmar. Jag antar att de tänkte sig att alla deklarerande arbetare skulle känna en stor tacksamhet mot regeringen för att deras disponibla inkomst höjts så mycket tack vare jobbskatteavdragen – denna politiska muta till medelklassen.

Samtidigt går dokumentären Lönesänkarna på SVT Play. I den intervjuas nationalekonomer, ekonomhistoriker, industriägare och före detta högt uppsatta politiker från höger och vänster. Filmen handlar om hur vi gick från ett mer och mer jämlikt samhälle till ökade klassklyftor. Att löneandelen av BNP minskat och vinstandelen till ägarna ökat sedan 1970-talskrisen, från att de cirka 100 föregående åren ha varit en motsatt utveckling. Trots att värdet av det arbetarna producerat i många fall har dubblats eller mer så har lönen varit i stort sett densamma. Motivet har varit att skapa fler jobb. Nationalekonomer har inbillat sig och politikerna att om bara ägarna får mer över så kommer de att investera och anställa. Men vid en närmare utvärdering med ekonomhistoriska data visar det sig att strategin inte alls gett önskad effekt.

Det visar sig istället att arbetslösheten varit fortsatt hög och att de som fått ut ökade vinster inte använt dessa till investeringar i den grad man trott. Något som de neoklassiska nationalekonomerna bortsett ifrån är att genom en dålig löneutveckling så har även efterfrågan på marknaden hållits nere. Den lön som å ena sidan är en utgift för ett företag är ju å andra sidan det som sedan blir en inkomst då arbetare har råd att köpa det som företagen vill sälja.

Så hur har vi ändå kunnat ha en fortsatt tillväxt i Sverige? Det visar sig att folk, istället för att handla med pengar de fått för det som de producerat, har lånat till konsumtion. Inte undra på att västvärlden nu står inför en gigantisk skuldkris. Det är förstås en lukrativ strategi för samhällets toppskick att låta de anställda låna pengar mot ränta av dem istället för att ge arbetarna sin beskärda del av avkastningen.

Även fast dessa fakta blir mer och mer uppenbara fortsätter politiker från alla politiska läger att kämpa för att hålla nere lönerna – och öka de rikastes uttag av vinster. För att hålla folk lugna och belåtna trots denna politik har Alliansen infört jobbskatteavdraget. På så vis upplever arbetare att de får mer pengar i plånboken trots att deras lön är densamma. Skillnaden är bara att den ökade inkomsten inte kommer ifrån värdet av det som arbetaren själv har producerat, utan istället tas det från samhällets gemensamma resurser som vi alla betalat för att få leva i ett välfärdssamhälle. Snacka om nyliberal planekonomi!

Med skenande miljöproblem och mental ohälsa är det dags att vi äntligen får vår beskärda del av värdet av det vi skapat. Så att vi kan sänka arbetstiden och dela på arbetstillfällena – inte för att öka efterfrågan på varor.

Tänk på det till midsommar när regeringens muta dimper ner i bankkonton hos alla som följer arbetslinjen!

Fakta: 

<h2>Ylva skäms över att få jobbskatteavdrag samtidigt som den gemensamma välfärden går på knäna. </h2>

Annons

© 2018 Fria.Nu