Landets Fria

Fazeela Selberg Zaib: ”Gud är en Hen!”

Fazeela Selberg Zaib, muslimsk feminist, arbetar som biträdande studierektor vid Kista folkhögskola och kämpar för kvinnors rättigheter via radioprogram, bloggar och artiklar. När tv-programmet Uppdrag granskning i början av året sände ett inslag om kvinnoförtryck i Sveriges moskéer medverkade Selberg Zaib för att visa en sida av islam som media ofta missar att gestalta. ”Islam är kvinnors religion”, säger hon bland annat.

I P1:s program om Feminism inom islam den 22 mars debatterade du och Pernilla Ouis från Malmö högskola möjligheten att förena religionen med jämställdhet. I samma program uttryckte en imam i Malmö att män enligt Koranen har ”rätt till sex med sina slavinnor”, vilket fick dig att reagera. Ouis ansåg att du ”sköt budbäraren och blundade för grundläggande problem inom islam.” Har du en inledande kommentar på det?

– Att skjuta budbäraren i det läget är helt okej. När pastor Åke Green beskrev homosexualitet som en cancersvulst på samhällskroppen, beskylldes knappast kristendomen. Snarare ansågs han vara en fanatiker. Samma sak gäller angående den här imamen. Varför tala om en tid och en passage som inte är relevant längre? Vi har avskaffat slaveriet så varför lyfta fram det som en ”rättighet” för mannen? Detta är ett grundläggande problemet angående diskursen kring islam. När en muslim gör något negativt, får det representera hela religionen. För andra religioner blir inte konsekvensen den samma.

Många kristna feminister har argumenterat att Bibeln kidnappats, och att Gud inte alls förespråkar patriarkal ordning. Tvärt om, har det ansetts vara en plikt att höja rösten då en makthavare missbrukat sin position. Emancipation har varit i Guds namn. Förstår jag det rätt om även islam kidnappats av missbrukande makter? Är det främst i feminismens namn du verkar, eller är det religiös plikt som kallar?

– Det går inte att separera dem tror jag. Det finns mycket som tyder på att islam började som kvinnornas religion. Det viktiga är att hela tiden sätta syftet i Koranens budskap i främsta rummet. Vår uppgift är att sträva efter att likna profeten Muhammeds leverne, så mycket som möjligt. Han förespråkade jämställdhet och rättvisa. Man måste tolka skriften utifrån den samtid vi lever i och aldrig släppa det grundläggande budskapet religionen har.

Vilket är det?

– Vi är alla är människor från början. Det ligger till grund för allting. Vi är skapade som likar, oavsett kön och religion. Vi har ett ansvar för varandra och vi har rätten till kärlek och att bli älskade. Respekt för varandra är det basala inom islam, resten är sekundärt.

Att text är beroende av sin uttolkare, det är jag fullt benägen att hålla med om, men hur avgörs vilka passager som är förlagda till en annan tid, och vilka budskap som är aktuella?

– Jag menar att allt i den heliga skriften är sanning, men inte allt är aktuellt. Det viktiga är att gå till syftet med budskapet. Det finns en hadith (alltså något profeten Muhammed sagt) som säger att kvinnor vid resande skall ledsagas av en man. Detta är skrivet för 1400 år sedan, i en tid då kvinnor inte kunde resa på grund av en överhängande hotbild. Genom att lägga ett ansvar på manliga släktingar utökades alltså kvinnornas möjligheter. Syftet profeten hade, var att vidga kvinnors utrymme i samhället. Syftet (att ge kvinnor större spelrum och frihet), uppfylls med nödvändighet på ett annat sätt nu. Att en manlig släkting skulle ledsaga mig när jag är på resande fot skulle snarare begränsa mig i dag. Det finns dessutom säkrare resemöjligheter nu än då. Syftet är nyckeln. Man måste sträva efter att uppfylla det och inte utgå från specifika exempel ryckta ur sitt sammanhang.

Är muslimska feminister islamofobins största fiende?

– Jag tror absolut att muslimska feminister är en grupp som är svårhanterlig för främlingsfientliga krafter. Vad händer när en kvinna omskriven som ”förtryckt av islam” är praktiserande muslim och samtidigt kvinnorättskämpe? Jag är övertygad om att profeten Muhammeds budskap handlade om rättvisa och kärlek. Varför skulle Gud hedra människan, men missgynna halva sin skapelse? Att tolka Koranen kvinnofientligt är en produkt av översättning och inläsning. Adams barn till exempel översätts ofta som Adams söner. Varför då? Vi är alla Adams barn och borde ha samma rättigheter. Det är den typen av samtal vi har i dag, men det handlar inte om att ändra på något utan om att kritiskt granska vår historia.

Vilken är den största utmaningen: kvinnoförtrycket inom islam (alltså av de patriarkala uttolkarna) eller de växande motsättningarna mellan öst och väst (alltså islamofobi och rasism)? Är det externa eller interna problem som drabbar muslimska kvinnor värst?

– Det intressanta med den här frågan är att de som tolkar Koranen på ett sätt som drabbar muslimska kvinnor negativt, egentligen tolkar den på samma sätt som islamofober gör. Det är denna tolkning som är problematisk för muslimer som menar att islam står för motsatsen till förtryck. Självklart har media ett ansvar här. Vi önskar en mer nyanserad bild av muslimer och vill samtidigt föra vår egen feministiska kamp. Jag tror att lösningen på inre och yttre konflikter handlar om att utbilda och öppna för diskussion och tolkning. Vi måste tala om frågor som rör islam och jämställdhet, utan att det innebär att vi måste tycka likadant som västerländska feminister.

Kristna feminister får sällan frågan om det går att sammanföra tro och ideologi, medan muslimska feminister ställs inför den jämt. Detta grundar sig eventuellt i en uppfattning av islam som ”icke-sekulariserad” till sin essens. Kristen tro förutsätts vara en privatsak. Hur ställer du dig själv till ett sekulariserat samhälle?

– Religion är upp till varje individ att tolka och praktisera. För somliga är tron en privatsak, för andra inte. Jag menar att staten bör vara sekulariserad, men inte samhället. Alltså, regeringen ska inte vara bunden till en specifik religion men däremot tycker jag att samhällets invånare ska få utöva den religion de vill. Det är en fråga om religions- och yttrandefrihet vilket vi måste värna om. Folk ska till exempel få bära kippa, slöja eller niqab om de vill det. Det är upp till var och en att förvalta sitt fria val.

Finns det ett fritt val?

– Ja, det tror jag. Jag har haft många diskussioner med västerländska feminister som hävdar att jag inte kan bära slöja utan att upprätthålla bilden av förtryckt kvinna. Slöjan i sig har ju egentligen ingen betydelse. I väst används den ibland som protest mot religionsförtryckande lagar, medan den i öst kan stå för andra saker. Protest mot objektifiering av kvinnokroppen till exempel. Det är mitt val att bära sjal och det har jag rätt att göra. Ska man tvinga av folk sjalen, är det ju samma sak som att tvinga på folk den, vilket i förlängningen gör att svenska staten beter sig likadant som de länder de anklagar för förtryck...

Stör det dig att Gud är en ”han”?

– Jag tror inte att Gud är en han. Muslimer betraktar inte Gud som av mänsklig karaktär, vilket gör det oförenligt med islam att tillskriva Gud ett kön. Av samma orsak välkomnar jag ett lingvistiskt verktyg som hen. Det handlar inte om att ändra något i Koranen, utan om att läsa den i sin rätta kontext. Hen används för att beskriva någon vars kön är irrelevant eller icke-existerande. När Koranen skrevs för 1 400 år sedan hade män tolkningsföreträde och satt på makten. Därför blev Gud ”han”. Hen fanns inte som ett språkligt alternativ. I dag strävar vi efter att motverka ojämställdhet och därför är Hen ett utmärkt begrepp att använda.

Fakta: 

<h2>Läs också&nbsp;Li Kristjansdóttirs krönika <a href="http://www.landetrunt.nu/artikel/97425">Att läsa Koranen som fan läser Bibeln</a>.</h2>

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Normkritik och lokal prägel på videofest

Vill du se det senaste inom videokonsten, eller få en introduktion till genren? Då kan Videogudfestivalen i Uppsala den 19 april vara något för dig. Bland annat visas verk av Natalie Djurberg och Makode Linde.

Landets Fria

Omsorgen gör avtryck i litteraturen

Arbetet inom vård och omsorg har tematiserats i litteraturen de senaste åren. Oftast är det de tillfälliga besökarna som skriver. Frida Lundgren kopplar samman omsorgslitteraturen med kraven på ett mer flexibelt arbetsliv.

Fria Tidningen

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

© 2024 Fria.Nu