Är det svårt att prata om migration? | Fria.Nu
Malin Bergendal

Inledare


Malin Bergendal
Fria Tidningen

Är det svårt att prata om migration?

Tobias Billström menade inte så. Det spelar ingen roll hur den som gömmer flyktingar ser ut. Han menar inte att blonda, blåögda damer mellan 50 och 60 är snällare och trevligare än andra. Han menar inte att de papperslösas landsmän är mer suspekta än andra, han råkade bara uttrycka sig lite illa. Det är ju svårt att prata om migration.

Men riktigt illa får en minister inte uttrycka sig. Tobias Billström fick en ordentlig avhyvling av Reinfeldt och bad om ursäkt i media och i riksdagen. Han menade inte så – men vad menar han då? Det kom bort bland de tydliga övertrampen. Uppenbarligen vill han förändra bilden av papperslösa och människorna som försvarar deras rättigheter. En papperslös ska inte vara en person som har så goda skäl att stanna i Sverige att hen hellre lever gömd än återvänder till sitt hemland. Vi ska se papperslösa som offer för samvetslösa landsmän som tvingar dem att jobba svart i pizzerian på hörnet, och för att skydda dem ska vi utvisa dem.

Billström sa mer som han inte menade i samma olycksaliga DN-intervju. Inte minst om papperslösa ungdomars rätt att gå i gymnasiet. Hur skulle det se ut om de fick göra det? Ska de få gå på universitet härnäst? undrade Billström retoriskt. Att en ny lag ger papperslösa ungdomar rätt till gymnasieutbildning från i sommar verkade han inte känna till. Dagen därpå dementerade pressekreteraren – migrationsministern hade bara sagt fel. Givetvis står han bakom regeringens politik och ungdomarnas rätt att gå i skolan. Någonstans måste ju polisen kunna hitta dem. Nej, det sista sa han inte, så det kanske var det han menade.

En migrationsminister borde ha vanan inne att tala om migration, men ändå är det så svårt. Man får ta till små knep, kalla flyktingfamiljer för volymer för att sudda ut deras ansikten och rättigheter till exempel. Det handlar om volymer som ska ner, inte om familjer som ska vägras återförening.

Eller så kan man göra som Beatrice Ask. När polisen använder så kallad rasprofilering vid id-kontroller kan man göra det till en fråga om den lilla individens personliga upplevelse, den lilla individen som känner sig klämd mot de stora, svåra frågorna. Underförstått att det som sker måste ske och att utvisning av papperslösa är viktigare än demokrati, allas lika värde och rätten att röra sig fritt på stan utan id-handlingar.

Det svåra med att tala om migration är nog att trovärdigt framställa en cynisk migrationspolitik som human och omtänksam. När Sverigedemokraterna applåderar vad de hör har något gått väldigt fel.

Fakta: 

<h2>Malin tycker att det är intressant att se hur människor med makt lindar in sina budskap till oigenkännlighet – speciellt när det inte riktigt fungerar.</h2>

Annons

© 2020 Fria.Nu