”Jag tror inte djurparkerna kommer att finnas för alltid” | Fria.Nu
Landets Fria

”Jag tror inte djurparkerna kommer att finnas för alltid”

De brister som nyligen åtalsanmälts på Parken Zoo i Eskilstuna väcker frågor om hur det är ställt med djurskyddet på Sveriges djurparker – och om djurparkernas framtid som institution. "Jag tror inte att djurparkerna kommer att finnas för alltid", säger Djurens rätts förbundsordförande Camilla Björkbom.

Djurens rätt har efterfrågat en översyn av alla svenska djurparker efter den senaste tidens avslöjanden – men har fått nej.

– Landsbygdsministern menade att det nuvarande kontrollsystemet räckte. Men i och med att det framkommit så allvarliga brister på två parker är det uppenbarligen inte så, säger Camilla Björkbom.

Tomas Frisk, ordförande på intresseorganisationen Svenska djurparksföreningen och zoologisk chef på Stiftelsen Skansen, har en annan bild.

– Det är trist med de brister som framkommit, men jag tror att den breda allmänheten förstår att det här på Parken Zoo har varit ett väldigt speciellt fall.

Han tror att det komplicerade regelverk som finns för djurparker eventuellt bidrar till att det kan finnas en del mindre brister på svenska djurparker, men att den typen av problem som framkommit på Parken Zoo är desto mer sällsynta. Han har en mycket positiv bild av djurhållningen i svenska djurparker, tack vare ett omfattande regelverk med krav som regelbunden tillsyn av veterinär och specialutbildad personal. Han nämner till exempel att ytkravet för att hålla en höna i djurpark är 25 kvadratmeter och för en tamkatt 200 kvadratmeter.

– Jag tror att det finns få djur i Sverige som har det så bra som de som lever i djurparker. Jag tror att en överväldigande majoritet av svenska folket har förståelse för att man håller djur i djurparker, så länge det sker på ett bra sätt.

Camilla Björkbom håller inte med. Hon påpekar till exempel att de exotiska djur som kan gå ute under besökssäsongen måste stå inomhus under större delen av året på grund av det svenska klimatet, där det är svårare att tillgodose deras naturliga behov. Vissa arter, som elefanter och stora kattdjur, utvecklar ofta stereotypier. Det är meningslösa beteenden som upprepas för att hantera stressen över att inte få utlopp för behovet av rörelse.

Tomas Frisk tycker att djurparker behövs av framför allt två skäl. För det första hänvisar han till FN-organet IUCN:s bedömning att 25 procent av jordens däggdjur och 13 procent av fåglarna är på väg att utrotas. Han nämner visentern, uttern och berguven som några av de nordiska arter som svenska djurparker arbetat för att bevara.

– Det finns ett slags ”Noaks ark”-tanke med att hålla hotade arter i djurparker. Det blir en reservpopulation som man kan ha nytta av om det händer något med den vilda populationen och som kan bidra till forskningen.

För det andra konstaterar han att allmänheten blir allt mer urbaniserad och tillbringar mindre tid i naturen.

– Då är det bättre och lättare att skaffa en uppfattning om vad björn eller varg är om man ser dem på riktigt och får information på samma gång, än om man inte sett dem alls, eller bara på film eller tv. Allmänheten vet nog inte heller hur mycket naturreportage som filmas i djurparker.

Att djurparker skulle vara ett bra sätt skapa intresse och ge kunskap om djur och natur tycker dock inte Camilla Björkbom.

– Vi kan inte lära oss om vilda djur i fångenskap, då är naturreportage en bättre lösning. Djurparker kan göra att bilden cementeras av att det är rätt att ha vilda djur instängda.

Djurens rätt anser dessutom att artbevarandeprogrammen är ett sätt att legitimera djurparkernas existens gentemot allmänheten.

– Man skulle kunna bevara arter på andra sätt, i första hand i sin naturliga miljö. Att ha hotade arter i djurparker bör vara det sista alternativet. Om det behövs, ska de hållas där de inte behöver stressas av att ha människor nära inpå, säger Camilla Björkbom.

Men Tomas Frisk tycker inte att argumentet talar emot djurparkernas roll i sammanhanget.

– Det vore oansvarigt att inte ta alla chanser man kan att väcka engagemang för artbevarande.

Camilla Björkbom hoppas att en konsekvens av avslöjandena kan bli striktare kontroller, samt att länsstyrelserna får mer av de resurser och kompetenser som behövs.

– Jag tror också att det vore bra om besökarna och allmänheten börjar att ifrågasätta djurparkernas verksamhet och om det är rätt att stänga in vilda djur för nöjes skull, för det är vad det blir. Det är ett etiskt problem.

Helene Pedersen, forskare i pedagogik och kritiska djurstudier vid Malmö högskola, går ett steg längre och menar att djurparker legitimerar förtryck av djur.

– Djurparken är en institution som skapats för människan snarare än för djuren. Vi socialiseras in i att tänka att djuren finns där för vår skull och inte sin egen, säger hon till Skånes Fria Tidning.

Det håller Tomas Frisk inte med om.

– Jag har aldrig sett det så, snarare tvärtom. Genom att visa upp djuren kan man väcka ett intresse för djur och natur. Jag upplever att människor som argumenterar på det sättet bara tänker på djur, inte på sambanden mellan djur, människor och natur.

Camilla Björkbom tycker att det är positivt att det blivit en diskussion om varför vi har vilda djur i djurparker.

– Jag tror inte att djurparkerna kommer att finnas för alltid. Jag tror att vi någon gång kommer att säga att det inte är etiskt, kanske i första hand när det gäller större och mer exotiska djur. Däremot kan man tänka sig en park som Nordens ark, med djur som är anpassade till klimatet och hålls så att människor inte kommer så nära inpå, säger hon.

– Jag tror snarare att djurparkerna kan få en ökad betydelse, svarar Tomas Frisk.

Fakta: 

Detta har hänt

I november 2012 gjorde länsstyrelsen en tillsyn på Parken Zoo i Eskilstuna, efter en anonym anmälan. En rad brister uppdagades, bland andra att djur har rymt, djurhållningen inte alltid har uppfyllt arternas naturliga behov samt att styrelsen, vd och djurparkschefen inte haft tillräckliga kunskaper.

Nu har länsstyrelsen anmält parken till åtal för brott mot miljöbalken. Myndigheten har också beslutat att parken inte får ta in några nya arter i år och ska göra en ny tillsyn i mitten av april. Om bristerna inte har åtgärdats kan länsstyrelsen besluta att parken inte får öppna för säsongen i maj och att dess tillstånd för verksamheten, som går ut vid årsskiftet, inte förlängs.

Källor: P4 Sörmland, ekuriren.se

Relaterade artiklar:

Flera djurparker har skakats av skandaler de senaste åren

ANNONS
ANNONS

Rekommenderade artiklar

Företag byteshandlar i ny barterring

Lokala företag blir starkare om de byter sitt överskott av varor och tjänster med varandra. Det är tanken med en så kallad barterring, som nu startar för första gången i Sverige.

Så ska städer bli hållbara

Ny studie: Om vi vill öka ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet behöver vi fokusera mer på städerna.

Fria Tidningen

© 2022 Fria.Nu